Följande fråga ställde jag till Arbetsmiljöverket.
-"I 2007:7 framställer ni det som att en syrgasapparat per definition har en sämre skyddsfaktor än en tryckluftsapparat. Det finns ju nu ett antal tillverkare som levererar syrgasapparater med övertryck. Hur har ni sett på det? Finns det andra faktorer som gör att övertrycket från en syrgasapparat är av sämre kvalitet än övertrycket från en tryckluftsapparat? Eller är det så att ni bara missat att den tekniken finns?
Om man har övertryck på en syrgasapparat och det inte finns några andra saker som gör att detta övertrycket är sämre, kan man i så fall betrakta en syrgasapparat med övertryck som likvärdig en tryckluftsapparat? Behöver man få testat sin utrustning att det är en skyddsfaktor på 100.000 eller mer, och vem/var kan man i så fall göra det?"
Svaret var väl inte övertydligt, men jag uppfattar det som att man kan ersätta tryckluftsapparater med syrgasapparater om tillverkaren garanterar skyddsfaktorn samt att man riskbedömer att det är OK. Här är svaret från AV:
-"Du undrar över Arbetsmiljöverkets syn på syrgasapparat som andningsskydd.
Arbetsmiljöverket bemödar sig om att inte ge för detaljerade krav i sina föreskrifter avseende bl.a. teknisk utrustning, metodik eller organisatoriska lösningar. Anledningen till det är att vi inte vill tvinga arbetsgivaren till lösningar, på frågor som rör arbetsmiljön, som redan när föreskrifterna träder ikraft kan upplevas omoderna. Detaljkrav skulle dessutom verka hämmande på utvecklingen vilket verket vill motverka. Därför strävar vi, så långt det är möjligt, att ställa funktionskrav.
I 17 § i AFS 2007:7 sägs att tryckluftsapparat ska användas vid rök- och kemdykning. Det är dock möjligt att använda annan andningsapparat som ger motsvarande skyddsfaktor. I kommentarerna till 17 § ”andas” uppfattningen att syrgasapparater ger ett sämre personskydd än tryckluftsapparater. Så har också varit fallet (sämre tillpassningsfaktor och krångligare att använda). Vi vet dock att syrgasapparaterna håller på att utvecklas. Därför är vi angelägna att hålla fram denna utrustning som ett komplement till tryckluftsapparaten – speciellt vid långa inträngningsvägar.
Det är upp till tillverkarna att visa marknaden att syrgasapparater ger ett minst lika gott skydd som tryckluftsapparater (referensvärde) och att de är likvärdig ur handhavandesynpunkt (lika tillförlitliga och lika lätta att använda och underhålla). Under framtagningen av AFS 2007:7 var det ingen tillverkare av andningsapparater som hörde av sig till Arbetsmiljöverket i syfte att diskutera för och nackdelar med den ena eller andra typen av utrustning. Däremot var det tillverkare av andra typer av utrustningar som hörde av sig och ville framhålla sina produkter.
I samband med en inspektion vid en av landets större räddningstjänster (18/2 2009) frågade jag om de använde syrgasapparater. Så var inte fallet. Skälet är bl.a. att man strävar efter att ha en så lika utrustning som möjligt. Detta underlättar handhavandet och underhållet av utrustningen."
Nyckelord: syrgasapparat övertryck tryckluftsapparat arbetsmiljöverket
-"I 2007:7 framställer ni det som att en syrgasapparat per definition har en sämre skyddsfaktor än en tryckluftsapparat. Det finns ju nu ett antal tillverkare som levererar syrgasapparater med övertryck. Hur har ni sett på det? Finns det andra faktorer som gör att övertrycket från en syrgasapparat är av sämre kvalitet än övertrycket från en tryckluftsapparat? Eller är det så att ni bara missat att den tekniken finns?
Om man har övertryck på en syrgasapparat och det inte finns några andra saker som gör att detta övertrycket är sämre, kan man i så fall betrakta en syrgasapparat med övertryck som likvärdig en tryckluftsapparat? Behöver man få testat sin utrustning att det är en skyddsfaktor på 100.000 eller mer, och vem/var kan man i så fall göra det?"
Svaret var väl inte övertydligt, men jag uppfattar det som att man kan ersätta tryckluftsapparater med syrgasapparater om tillverkaren garanterar skyddsfaktorn samt att man riskbedömer att det är OK. Här är svaret från AV:
-"Du undrar över Arbetsmiljöverkets syn på syrgasapparat som andningsskydd.
Arbetsmiljöverket bemödar sig om att inte ge för detaljerade krav i sina föreskrifter avseende bl.a. teknisk utrustning, metodik eller organisatoriska lösningar. Anledningen till det är att vi inte vill tvinga arbetsgivaren till lösningar, på frågor som rör arbetsmiljön, som redan när föreskrifterna träder ikraft kan upplevas omoderna. Detaljkrav skulle dessutom verka hämmande på utvecklingen vilket verket vill motverka. Därför strävar vi, så långt det är möjligt, att ställa funktionskrav.
I 17 § i AFS 2007:7 sägs att tryckluftsapparat ska användas vid rök- och kemdykning. Det är dock möjligt att använda annan andningsapparat som ger motsvarande skyddsfaktor. I kommentarerna till 17 § ”andas” uppfattningen att syrgasapparater ger ett sämre personskydd än tryckluftsapparater. Så har också varit fallet (sämre tillpassningsfaktor och krångligare att använda). Vi vet dock att syrgasapparaterna håller på att utvecklas. Därför är vi angelägna att hålla fram denna utrustning som ett komplement till tryckluftsapparaten – speciellt vid långa inträngningsvägar.
Det är upp till tillverkarna att visa marknaden att syrgasapparater ger ett minst lika gott skydd som tryckluftsapparater (referensvärde) och att de är likvärdig ur handhavandesynpunkt (lika tillförlitliga och lika lätta att använda och underhålla). Under framtagningen av AFS 2007:7 var det ingen tillverkare av andningsapparater som hörde av sig till Arbetsmiljöverket i syfte att diskutera för och nackdelar med den ena eller andra typen av utrustning. Däremot var det tillverkare av andra typer av utrustningar som hörde av sig och ville framhålla sina produkter.
I samband med en inspektion vid en av landets större räddningstjänster (18/2 2009) frågade jag om de använde syrgasapparater. Så var inte fallet. Skälet är bl.a. att man strävar efter att ha en så lika utrustning som möjligt. Detta underlättar handhavandet och underhållet av utrustningen."
Nyckelord: syrgasapparat övertryck tryckluftsapparat arbetsmiljöverket