Måste arbetsledaren vara knuten till den organisationen de anställda arbetar i eller kan en brandförman från en kommun vara arbetsledare för en brandman från en annan kommun? Måste detta i så fall tecknas avtal om?

Svar från Arbetsmiljöverket:
Arbetsmiljöverket har ingen synpunkt på vem som går in som arbetsledare så länge de allmänna kraven i arbetsmiljölagen och tillämpliga föreskrifter från verket är uppfyllda. I detta sammanhang handlar det om bl. a. kraven i 5, 6, 7 och 8 §§ i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Personen (arbetsledaren) ska ha mandat från arbetsgivaren att ikläda sig rollen som arbetsledare samt vara kompetent för uppgiften (6 och 7 §§ i AFS 2001:1). Det ska också finnas rutiner som beskriver hur det systematiska arbetsmiljöarbetet skall gå till. Om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten skall arbetsmiljöpolicyn och rutinerna dokumenteras skriftligt (5 §). Detta torde innebära någon form av avtal när det finns ett planerat samarbete mellan t.ex. kommuner.

Arbetsmiljölagens 3 kapitel 6 § talar om gemensamt arbetsställe. I kommentarerna till 6 § sägs bl. a.: ”När två eller flera samtidigt bedriver verksamhet på samma arbetsställe, skall de samråda och gemensamt verka för att åstadkomma tillfredsställande skyddsförhållanden. Ordet samtidigt får inte tolkas för snävt”. I 7 §, 3: stycket sägs vidare: ”I fråga om annat gemensamt arbetsställe än som avses i första stycket kan de som bedriver arbete där överenskomma att en av dem skall ansvara för samordningen.” Eftersom intensionen med lagen är att ingen ska utsättas för ohälsa eller olycksfall torde någon form av avtal vara på sin plats så att de systematiska arbetsmiljöfrågorna tydliggörs för de inblandande. 7 § i AFS 2001:1

Arbetsmiljöarbetet är naturligtvis avhängigt det handlingsprogram som kommunerna är skyldiga att upprätta, enligt lagen om skydd mot olyckor. I det sammanhanget måste självfallet riskbedömningen, enligt 8 § i AFS 2001:1, lyftas fram.


Nyckelord: arbetsledare organisation kommun avtal