Om du inte kan logga in på Utkiken kan det bero på att Internet Explorer inte längre supportas. Microsoft slutade supporta Internet Explorer 2013 och nu har även Utkikens plattform slutat fungera med Explorer. Testa Chrome, Edge eller någon annan modern webbläsare så bör det funka. Annars säg till. po@utkiken.net
Välkommen till Utkiken.
Du vet väl om att över 100 räddningstjänster abonnerar på tillgång till Utkiken för samtlig personal.
Kontakta po@utkiken.net om du undrar om just din räddningstjänst abonnerar.
Allmänt meddelande
Kollapsa
No announcement yet.
Stegutrymning med räddningstjänstens stegar, BBR 19 -
Ska de boende kunna utrymma själv via stege eller ska de bäras ut? Boverket - 2013
Boverket besvarar en fråga från en räddningstjänst angående stegutrymning av bostäder. Svaret är väl inte av den allra tydligaste sorten, men ger ändå en del intressanta tankeställningar. Frågan lyder så här:
"Räddningstjänsten har inte tillgång till något höjdfordon inom normal insatstid utan det är stegutrymning som är alternativet.
Som jag förstår så är gränsen då 11 m till underkant på fönster som förväntas användas som utrymningsväg.
Min fråga är då: Det är väldigt svårt att bära ut någon på en stege på den höjden så är kravet att den boende skall kunna utrymma själva på en stege eller skall vi kunna plocka ner dem?
och följdfrågan är då om de skall kunna utrymma själva kan vi sätta restriktioner på de boende?"
Hur många får det arbeta i ett litet kontor, VK1, med avseende av stegutrymning? Boverket - 2013
Boverket besvarar en fråga om stegutrymning från kontor i Vk1. Det handlar om hur många personer som får arbeta i denna typen av kontor samt räddningstjänstens insatstid för att det ska vara godkänt.
Utrymningskrav vid etagebyggnad till lägenhet, Boverket - 2015
Boverket svarar på en fråga från en privatperson om krav på utrymningsmöjligheter som ställts av ett stadsbyggnadskontor i samband med renovering av en lägenhet där delar av vinden byggts om för att bli en etagevåning i lägenhet.
Hur ska utrymning ske i en villa på två plan där vinden inreds? Boverket - 2015
Boverket besvarar en fråga om utrymning från en villa i två plan där vinden inreds:
Hur ska utrymning av enfamiljshus i 2 plan (ovan mark) tolkas när vinden inreds och utgör en tredje våning (eller för den delen vid nybyggnation)? Byggnaden definieras ju då som Br2.
I BBR 5:323 anges att fönster får utgöra en av utrymningsvägarna från bostäder i verksamhetsklass 3. I samma avsnitt står att utrymning med hjälp av räddningstjänsten får tillgodoräknas om tillräckligt snabb insatstid och förmåga finns.
Men sedan står det att utrymning från bostäder i Vk3 i Br2 och Br3 får ske enligt 5:353. I detta avsnitt står det i föreskrift att bostadsrum i Br2 och Br3 ska kunna utrymmas utan hjälp av räddningstjänsten. I detta avsnitt refererar endast texten om Vk3B tillbaka till fönsterutrymning enligt 5:323 men inte för Vk3A.
Vad gäller? Ska bostadsutrymme på en vind i Vk3A i byggnadsklass Br2 eller Br3 kunna utrymmas utan hjälp av räddningstjänstens stegutrustning även om räddningstjänstens förmåga och insatstiden är OK (dvs enligt BBR 5:13)?
Fråga om bakgrunden till BBR 5:323 om utrymning med räddningstjänstens stegar, Boverket - 2015
Boverket besvarar en fråga om vad som ligger till grund för olika detaljer i BBR 5:323. Till exempel varför det finns en begränsning för flerbostadshus med tre våningsplan och vad som egentligen är syftet med ordet friliggande i texten.
Fönsterutrymning med räddningstjänst i Vk3? Boverket - 2015
Boverket besvarar några frågor om fönsterutrymning med hjälp av räddningstjänsten i Vk3. Bland annat behandlas skillnaden mellan Vk3A och Vk3B samt när det kan vara motiverat att godkänna 20 minuters insatstid från räddningstjänsten. Dessutom hänvisas till ett meddelande från Räddningsverket som också bifogas nedan.
Är balkong samma som fönster i BBR 5:323, Boverket - 2015
En brandkonsult har funderingar på skrivningen i BBR 5:323 om fönsterutrymning. Det handlar om möjligheten att använda en balkong istället för fönster.
Boverket besvarar frågeställningen och tar till sig förslagen på förändring.
Vad är tillräckligt snabb insatstid för livräddning med räddningstjänstens stegar? Boverket - 2016
Boverket besvarar en fråga om hur man ska beräkna tiden för insats med räddningstjänstens stegar. Det är tydligt att det är definitionen enligt TNC95 som gäller.
POs kommentarer:
Jag håller inte med om att TNC95 kan tolkas som att det räcker att stegbilen finns på plats eller att insatsen är påbörjad. Eftersom TNC95 beskriver det som att insatsen ska ha fått inledande effekt krävs det som jag ser det vid fönsterutrymning att stegen finns på plats uppe hos den som ska räddas. Annars kan rimligen inte insatsen anses ha fått inledande effekt. Det innebär att tiden det tar att ställa upp ett höjdfordon och att manövrera upp till den drabbade måste tas i beaktande när man bedömer hur lång tid det tar innan man fått inledande effekt. Om det är åttonde våningen vi pratar om är denna tid betydligt längre än en minut.
Kommentera gärna min kommentar!
Oavsett terminologi är det ändå tidpunkten när en skadebegränsande effekt uppnås som är av vikt och värde för den enskilde invånaren. Sedan måste det bli schablonmässigt så att det inte handlar om olika minutrar hit eller dit beroende på vilket kvarter höjdfordonet ska ta sig till.
Om ett 8-våningshus byggs så att anspänningstid + körtid till uppställningsplats är t ex 12 minuter så är det rimligt att anta att det tar ytterligare tid att livrädda från åttonde våningen. Hur lång tid det tar för en erfaren förare av ett höjdfordon att komma till åttonde våningen från stillastående bör vara en rimlig faktor för den berörda räddningstjänsten att ta reda på.
Sedan går det givetvis att diskutera huruvida man räddar folk med höjdfordon från den brinnande brandcellen, snarare än från de intilliggande i ett flervåningshus. Normalt bör brandvarnare + gångavstånd rädda personer i den brinnande brandcellen (lägenhet) för att de ska ta sig till utrymningsvägen (trapphuset). Brinner det så kraftigt att ytterdörren är blockerad eller att man enbart hittar ut till balkongen, då är tiden till dess att korgen når balkongen högst väsentlig, i kombination med den effektutveckling som kan förväntas i en normal lägenhet (övertändning på 4-5 minuter utan släckinsats). Saknas brandvarnare blir det väldigt jobbigt för den som vaknar.
De facto sprider sig rök emellanåt också illa så att det är i angränsande lägenheter som personer behöver räddas, inte minst om trapphuset rökfylls och det sipprar in rök i andras lägenheter pga otätheter eller bristande brandskydd i ventilationen.
I BBR 5.321 står det: En korridor inom egen brandcell, en loftgång eller motsvarande i direkt anslutning till det utrymme betjänar kan utgöra en gemensam del av i övrigt skilda utrymningsvägar. Kan en av utrymningsvägarna i denna korridor utgöras av ett fönster där räddningstjänsten ska hämta ner folk?
Förtydligande om vad som menas med friliggande byggnad kopplat till räddningstjänstinsats, Boverket - 2017
Boverket besvarar en fråga om definitionen av friliggande byggnad i förhållande till BBR 5:323. Frågeställaren hänvisar till ett annat svar från Boverket som finns här: https://www.utkiken.net/node/13260
Värends räddningstjänst tillämpar inte den schabloniska minuten för stegresning utan har utrett ganska noga angreppstiden för bärbar stege liksom för maskinstege.
Utkiken använder personlig data från användarna av Utkiken genom att spara cookies och liknande för att ge en bra användarupplevelse. Delar av denna data används även för att få bra innehåll i nyhetsbreven. Ingen data säljs eller delas vidare till någon tredje part. För mer info läs Personuppgifts- och cookie-policy.
Genom att klicka på "JAVISST" nedan, är du med på ovanstående.
Kommentera