Cocoanut Grove, nattklubbsbrand - Boston, 1942

En anställd skulle skruva till en släckt glödlampa. För att kunna se tände han en tändsticka. Den antände en av dekorationspalmerna och sedan spred sig elden snabbt.

En officiell rapport avslöjade att Cocoanut Grove hade inspekterats av Boston Fire Department (BFD) bara tio dagar före branden och förklarats säker. Vidare fann man att Grove inte hade erhållit några licenser för drift på flera år; det fanns inga livsmedelshanterings-tillstånd och inga sprittillstånd. Dessutom hade den senaste ombyggnaden av Broadway Lounge gjorts utan bygglov, med hjälp av olicensierade entreprenörer.

BFD undersökte möjliga orsaker till antändning, den snabba spridningen av branden och de katastrofala förlusterna av människoliv. Dess rapport nådde ingen slutsats om den ursprungliga antändningsorsaken utan tillskrev den snabba spridningen av branden till en ansamling av kolmonoxidgas från syreberövad förbränning i det instängda utrymmet ovanför undertaket i Melody Lounge. Gasen utsöndrades från slutna utrymmen när dess temperatur steg och antändes snabbt när den blandades med syre ovanför entrén, uppför trappan till huvudvåningen och längs taket. Branden accelererade när trappan skapade ett termiskt drag, och gasbranden med hög temperatur antände pyroxylin (läderimitation) vägg- och takbeläggning i foajén, som i sin tur utsöndrade brandfarlig gas. Rapporten dokumenterade också överträdelser av brandsäkerhetskoden, brandfarliga material och dörrdesigner som bidrog till de stora förlusterna av liv.

Brandkatastrofen i Karlslust danshall, 1947 - Berlin, Tyskland

Den 8 februari 1947 var tänkt att vara en natt fylld av firande för invånarna i Spandau i Berlin, Tyskland. Men en brand som bröt ut i taket på Karlslust danshall förvandlades snabbt till den värsta brandkatastrofen i efterkrigstidens Tyskland.

Det var svårt att tillkalla brandmän på den tiden, eftersom det inte fanns något standardiserat larmnummer och varje brandstation måste meddelas separat.

Minusgraderna och det snötäckta området hämmade brandbekämpningen. Huvuddelen av tyska brandmän anlände inte till Karlslust förrän fyrtio minuter efter att de blivit kallade av en mängd olika anledningar: den låga kvaliteten på deras fordon, vars motorer behövde lite tid för att värmas upp; hastighetsgränsen på 40 km/h för civila i Berlin, som hade införts för att säkerställa prioritetsrätt för allierade militärfordon och med broar över Havel-floden som förstörts under kriget krävdes omvägar för att ta sig till Hakenfelde från platser i Spandau såväl som resten av Berlin.

För att ta itu med problem som bromsade nödberedskapen vid branden, hävdes både hastighetsgränsen för civila fordon och den allmänna trafikprioriteringen för allierade fordon den 13 mars 1947. Ett standardiserat nödtelefonnummer för Berlin återinfördes den 20 oktober samma år med numret "02".


​

Branden på Beverly Hills supper club, Kentucky – 1977

Den ursprungliga byggnaden hade byggts ut flera gånger och klubben inkluderade flera restaurangrum, privata festlokaler och två föreställningsrum. Upp till 3 000 besökare och 182 anställda var på klubben vid tidpunkten för branden.

Den exakta tidpunkten för brandens antändning är okänd. En bröllopsmottagning i klubbens Zebrarum hade avslutats runt 20.30 och några gäster hade klagat på att rummet var för varmt. Klockan 8:56 gick två servitriser in i Zebrarummet och såg rök. Brandkåren larmades klockan 9.01 och var på plats inom tre minuter. Branden spred sig snabbt genom byggnaden och nådde det största rummet, Cabaret Room, klockan 9:10.

Flera faktorer bidrog till förlusten av människoliv i branden, bland annat överskridet max antal gäster, otillräckliga brandutgångar och en förvirrande layout, avsaknad av sprinklers, automatiskt larm, brandväggar (på den tiden var det inget krav) samt farliga elektriska ledningar och brist på tillsyn och efterlevnad av de lokala myndigheterna.
​

Rhythm Club dance hall, Natchez, Mississippi, April 23 - 1940

The Rhythm Club var en stor byggnad vars exteriör var inramad och täckt med korrugerad metall. På kvällen för branden, i väntan på bandets ankomst lät klubbägaren dekorera byggnaden med ljus prydda med spansk mossa. För att döda insekterna som grävde sig ner i mossan applicerades en petroleumbaserad insekticid känd som "Flit" på dekorationen.
Ägaren ville försäkra sig om att han fick in varenda krona från konserten, så han spikade igen alla utom den främre utgången, inklusive nästan alla fönster, så att de som inte var villiga att betala inträde inte kunde smyga in på klubben utan betala.

Efterdyningarna
Som man kunde förvänta sig efter en fruktansvärd tragedi, betonades brandskydd och förebyggande insatser i Natchez. Skyltar med max antal tillåtna blev den nya normen, en permanent inventering på platser för offentliga sammankomster. Panikreglar på utgångsdörrar användes mer och mer. Staden började övergången till en betald brandkår med en heltidsanställd chef och brandinspektör, gemensamt ansvarig för antagande och upprätthållande av brandförebyggande koder.

Artikel
80 years later: Remembering the deadly rhythm club fire​



Dokumentär
​
​