Insatspersonalens initiala datainsamling i samband med olycksundersökning enligt lag om skydd mot olyckor - 2006

Enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor skall kommunen när en räddningsinsats är avslutad se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. En del i denna olycksundersökning är den initiala och viktiga datainsamling som varje räddningsledare bör göra i samband med räddningsinsatsen. Syftet med detta projektarbete har varit att undersöka vilka data en räddningsledare bör samla in på skadeplatsen för att underlätta olycksundersökningen och därmed förbättra möjligheterna till att dra lärdom från inträffade olyckor.

Rapporten är ett examensarbet skrivet av Matts Risberg Andresson & Magnus Lundqvist vid LTH

Beräkningsmodeller i brandförloppsutredningar - 1998

Brandförloppsutredningar i den svenska räddningstjänsten har blivit ett allt mer aktuellt ämne de senaste åren och intentionerna från Statens Räddningsverk är att det i framtiden skall utföras brandutredningar i större skala. I dagsläget skiljer sig metodiken för brandutredningar mellan Sveriges räddningstjänster och det saknas nästan helt litteratur och dokumentation av metodik och teknik i ämnet i Sverige. Det optimala sättet att utreda bränder vore istället att använda en enhetlig praktiskt tillämpbar modell, med vetenskaplig basis. För att kunna utveckla en sådan krävs att dagens beräkningsmodeller/datorprogram utvärderas. Målet med denna rapport är att undersöka om det finns någon nytta med att använda dator-/beräkningsmodeller i brandförloppsutredningar samt att införa ett vetenskapligt synsätt i samband med dessa.

Rapporten är ett examensarbete skrivet av Jennie Werner vid LTH

Fördjupad brandförloppsbeskrivning som beslutsunderlag - 2002

Inom den kommunala räddningstjänsten förekommer på nationellt nivå idag ingen rutinmässig uppföljning av insatser. I de använda insatsrapporterna svaras enbart på frågan ”vad gjordes” och inte på frågan ”hur gjordes”. Det saknas en metod och ett verktyg för att systematiskt kunna genomföra en insatsuppföljning.

Att följa upp den kommunala räddningstjänstens skadeavhjälpande insatser kan ge underlag till beslut inom flera områden, både sådant som traditionellt betraktats som operativ räddningstjänst och sådant som betraktats som skadeförebyggande verksamhet. Ett antal av dessa områden har identifierats i denna rapport.

Rapporten är ett examensarbete skrivet av David Högberg vid LTH.

Olycksutredningsmetoder för anlagda bränder i skolor - 2009

Espenrud Johansson har tittat på olika olycksutredningsmetoder som går att använda för anlagda bränder på skolor.

"Det föreslås att olycksutredningsmetoderna kan ses som ett hjälpmedel för att skapa bättre struktur i de ibland röriga utredningsrapporterna som görs idag. Det föreslås även att de olika olycksutredningsmetoderna kan användas för att hitta mönster i liknande inträffade bränder genom att tillämpa dem på befintliga utredningsrapporter"

"Det finns åtskilliga metoder för att utreda uppkomna olyckor och de används inom ett stort antal skilda områden. Olycksutredningsmetoderna är mycket varierande och skiljer sig bland annat vad gäller tillvägagångssättet och vilket fokus de har på det som ska utredas. Deras huvudsakliga syfte är emellertid att undersöka händelseförloppet, orsakerna samt hur olyckan skulle kunna ha förebyggts. Metoderna har dock använts mycket ringa inom brandområdet, vilket är det som för-anlett detta examensarbete och i arbetet undersöks både metodernas möjlighet att utreda brand-förlopp och vilka resultat de genererar i. Dessutom ges svar på bakgrundsinformationens betydelse för deras tillämpbarhet.

Rapporten är ett examensarbete skrivet av Simon Espenrud & Joel Johansson vid LTH

Branden på Killebäckskolan - 2009

- En nätverksanalys av kommunikationen under en räddningsinsats.

Alla samhällen har som en del i sin riskhantering responsorganisationer som har som uppgift att motverka och begränsa de risker som kan uppstå i samhället. Dessa organisationer svarar bland annat på det hjälpbehov som uppstår i samhället vid en kris. Hjälpbehovet blir ett ur responsorganisationens perspektiv yttre behov som de ska möta. Samtidigt skapas ett innre behov i responsorganisationen som till exempel behov av information, kommunikation och koordinering. För att insatsen ska bli framgångsrik måste både de yttre behoven, samhällets behov och responsorganisationens inre behov uppfyllas.

Rapporten är skriven av Joar Hjertberg vid LTH.

Olyckor på svenska oljedepåer - 2012

Effekter av Samhällets Säkerhetsarbete (ESS) är ett projekt som är finansierat av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Detta examensarbete är en delstudie inom ESS och skall analysera olyckor samt dess förebyggande och skadebegränsande åtgärder på svenska oljedepåer i samarbete med Svenska Miljöinstitutet (IVL). Syftet är att utreda vilka olyckor som är mest frekventa samt vilka åtgärder som bedöms inneha stor potential att förebygga och/eller skadebegränsa dessa olyckor. Målet är att beskriva de tio åtgärder som branschen anser inneha stor potential. Denna rapport har avgränsats att enbart behandla oljedepåer i Sverige som mellanlagrar flytande energibärare, raffinaderiverksamhet och kraftverk undantas.

Rapporten är ett examensarbete skrivet av Karolin Broström & Andreas Linder vid LTU.

Olycksundersökningar - Vad händer sen? - 2012

En viktig del av olycksförebyggande och insatsutvecklande verksamhet är att ta lärdom av det som har inträffat. Varje dag sker olyckor som leder till räddningsinsatser. Enligt lagstiftningen ska en olycka som föranleder en räddningsinsats undersökas i skälig omfattningen för att kartlägga orsakerna, olycksförlopp och hur insatsen har utförts. Detta kallas för en olycksundersökning.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur erfarenhetsåterföring från olycksundersökningar av byggnadsbränder hanteras. Följande frågeställningar besvarades:

• Vilka typer av återgärdsförslag presenteras i olycksundersökningar av bränder?
• Till vem, vilka aktörer, riktas erfarenhetsåterföringen?
• Vilka kommunikationsvägar används för att nå ut till aktörerna?
• I vilken utsträckning implementeras åtgärdsförslagen?
• Går det att ha en generell modell för hur erfarenhetsåterföring ska ske?

Rapporten är skriven Henrik Andersson och Lina Lejonklou LTH.

Lärande från brandutredningar - 2011
En granskning av åtgärdsförslag i brandutredningar från Storstockholms brandförsvar.

De senaste åren har det framförts kritik mot svensk räddningstjänst både från egen personal och forskare avseende brister i lärande och erfarenhetsåterföring inom organisationerna. Bland annat har kritik riktats mot att den dokumentation som görs endast skapar mera papper eftersom det saknas ett system för att ta tillvara på erfarenheterna. En forskare som studerat området är Anna-Karin Lindberg som granskat lärande från räddningstjänstens insatsrapporter. Hon konstaterar att spridning av kunskap och lärdomar från insatsrapporterna inte fungerar särskilt väl.

Rapporten är ett examensarbete skrivet av Erik Lundström & Johan Nordin vid LTU.

Rätt minnesbild? - 2015
- En studie av förutsättningarna för att återberätta ett händelseförlopp i samband med räddningsinsats

I samtal med ämneskunniga framkommer att ett vanligt problem efter insatser är svårigheterna kring att få en rättvis bild av vad som hände under insatsen. Det finns anledning att misstänka att insatsrapporter i många fall inte stämmer överens med inspelat material. Eftersom det finns många faktorer som kan påverka hur vi minns en räddningsinsats behöver fokus läggas på att studera dessa faktorer, både gällande hur de förekommer vid en räddningsinsats och hur minnet kan påverkas av dem. Genom att öka kunskapen om vad som påverkar utvärdering av en räddningsinsats kan man även öka möjligheterna att hitta rätt metoder och teknik för ändamålet.

Rapporten syftar därför till att svara på följande frågeställning:

• Hur bra är man på att minnas en räddningsinsats?
• Vilka faktorer är de mest betydande för förmågan att återge händelseförloppet i samband med en räddningsinsats?

Rapporten är ett examensarbete skrivet av Caroline Carlheim & Louise Lund vid LTH.

Olycksutredning - Skadeplats 2010





På grund av oklarheter med GDPR har dessa videoklipp under en tid varit omöjliga att ta del av. Nu har Utkiken och www.swedishfirenerd.com tillsammans gjort dem tillgängliga igen.

Fire investigation 101 - 2020

Ett webinar där man bland annat går igenom stegen i en brand- och explosionsutredning med hjälp av en fallstudie i verkligheten.
Presentationen börjar vid 4:24

Tidslinje över händelsen med en explosion i ett bostadshus, Arlington- 2023

Nedan visas en video med en tidslinje över en explosion som inträffade i ett bostadshus i Arlington, Washington i december 2023.
Explosionen antändes avsiktligt i hemmets källare av mannen som bodde där, som hade lagrat 35 liter bensin och barrikaderat sig inne i hemmet.
​


Videon nedan är en presskonferens gällande utredningen på händelsen

Olycksutredning - utredning pågår - 2018

Examensarbete av Johanna Andersson och Victoria Luoma vid Lunds Tekniska Högskola.

Sökord: Olycka, händelse, utredning, arbetsmiljö, hälso- och sjukvård, samhällssäkerhet.