Säkerhetsskillnad mellan Litiumjon och Litiumjon, Ny Teknik - 2016

I nedanstående artikel berättar man att det går att tillverka säkrare litiumjonbatterier men att det av viktskäl inte görs. Det finns batterikemi som är betydligt säkrare än den litiumkobolt som är vanligast idag.

Skillnad brandriskmässigt mellan litium- och litiumjon-batterier

Ur ett brandsäkerhets- och brandsläckningsperspektiv finns det en avgörande skillnad mellan litium och litiumjonbatterier. Litiumbatterier innehåller metallen litium och om de börjar brinna ska de släckas som en metallbrand. Ett exempel på litiumbatterier är knappcellsbatterier som finns i klockor och annat där lång livslängd är viktigt.
Läs om litiumbatterier här: http://batteriforeningen.se/allmant-om-litiumbatterier/

Litiumjonbatteri har litiumet i katoden och i en vätska (elektrolyt) där det precis som namnet anger finns i form av joner. Elektrolyten innehåller också flera andra kemikalier som vid brand kan bilda väldigt otäcka gaser.
Läs mer om litiumjon-batterier här: http://batteriforeningen.se/litium-jon/

Det finns källor som menar att det skiljer i släckmedel och släckmetod för dessa två typer av batterier: http://argosfire.co.uk/lithium-battery-fire-fighting/

Australien kan förbjuda batterilager inomhus i bostäder och garage på grund av brandrisken - 2017

I Australien håller man på att arbeta fram en ny standard för bland annat batterilager / energilager i bostäder. Enligt nedanstående länk kan det innebära att batterilager i bostäder och garage klassas som en brandrisk av högsta kategorin vilket förbjuder dem att finnas just i bostäder och garage.

Säkerhetsbedömning av Litiumjonbatterier genom överhettning, Vätefluoridmätningar och brandspridning, Chalmers - 2017

Fredrik Larsson på Chalmers har skrivit en avhandling om litiumjonbatteriers egenskaper avseende produktion av vätefluorid och brandspridning vid överhettning. Det är en väldigt grundlig avhandling som ger mycket kunskap till er som vill förstå vad som sker när ett litiumjon-batteri överhettas.

Ny kunskap som borde påverka utformning av byggnader med batterilager för solenergi - 2017

Kunskapen inom energilagringsområdet och riskerna med detta går framåt med stormsteg. Nu finns det kunskap om hur bränder i dessa så kallade batterilager kan påverka räddningsinsatser på ett sådant sätt att om byggnadsutformningen inte är genomtänkt så går det inte att göra en insats. Jag skriver "kan" eftersom detta är en bedömning som varje räddningstjänst gör ur ett arbetsmiljöperspektiv.

Problemet
Vätefluorid bildas i stora mängder när det brinner i litiumjonbatterier. Vätefluorid som har beteckningen HF och också kallas för fluorvätesyra är en giftig gas som transporteras in genom huden och förgiftar människor. Räddningstjänstens branddräkter är inte avsedda för att hindra gasgenomgång från utsidan och tester har visat att de troligen bara klarar en minuts motstånd mot vätefluorid. Inträngning av räddningstjänstpersonal i vätefluoridgas ska normalt ske med kemdräkt. Det finns idag inte några (vad jag känner till) kemdräkter som klarar av att stå emot brand motsvarande det som sker vid rökdykning. Räddningstjänsten har alltså ingen skyddsutrustning för att göra invändiga insatser när det brinner i batterilager eller garage med elbilar där vätefluorid bildas och där byggnadsutformningen inte bidrar till att räddningstjänsten kan göra en säker insats.

Detaljer om problemet och räddningstjänstens avvägningar
Jag har sammanställt kunskap om räddningstjänstens problem och vätefluorid och batteribränder lite mer i detalj här >>>

Resonemang om batterilager i enfamiljsbostäder
Det finns inga regler för hur och var litiumjon-batterilager får placeras i en byggnad. Brandutvecklingen från ett batterilager som får en termisk rusning är betydligt snabbare och giftigare än det som dagens bostadsutformning och brandvarnartänk är utformat för. Den stora mängden vätefluorid som bildas kommer att ge problem med utrymning och att ta sig igenom den rök som bildas.

Resonemang om räddningstjänstinsats kopplat till byggnadsutformning
Mina tankar, som inte är färdigtänkta, bygger på att det finns flera risker som behöver hanteras i byggnadsutformning för att problemet ska gå att hantera.

Om man inte kan gå in i en brinnande byggnad på grund av att det utvecklas toxiska hudpenetrerande gaser i stor mängd blir många av räddningstjänstens metoder omöjliga att använda. För att underlätta räddningsinsats måste det gå att hantera en eventuell rumsbrand och spridningsrisken av denna från utsidan av byggnaden.

En bra brandventilation som medför att alla de giftiga brandgaserna ventileras bort på ett säkert sätt för omgivningen kan möjligen medföra att räddningstjänstens personal kan närma sig branden genom att gå in i byggnaden.

Ett tätt rum som kan hantera ett komplett brandförlopp fram till avsvalningen skulle möjligen kunna medföra att man kan gå in med kemdräkter flera timmar efter branden slocknat, men hur hanterar man en sanering av all den fluorvätesyra som bildats och finns kvar i rummet.

Höga träbyggnader med batterilager bör rimligen tänka extra på hur ett fullständigt brandförlopp i ett batterilager utan släckinsats hanteras av byggnaden.

Sanering av fluorvätesyran
Släckvatten som används kan bli extremt giftigt. Hur hanteras det av avlopp, trösklar och med avseende på spridning i bjälklag? Och hur hanterar man arbetsmiljön för hantverkare som ska komma efter branden och arbeta där det varit kontaminerat av vätefluorid?

Återkoppla om du har mer kunskap än mig
Allt ovanstående är mina egna spekulationer baserat på den fakta jag hittat. Jag vet inte allt och ni som ska använda denna kunskapen måste göra era egna bedömningar i frågan. Jag tar gärna emot feedback och mer kunskap på po@utkiken.net

Antalet batterilagerinstallationer i Sverige - 2017

Bifogat finns en fil från Energimyndigheten som visar antalet ansökningar om bidrag för att skaffa energilager till sin solcellsanläggning. Det rör som om ca 300 stycken och de flesta kommer troligen att få det beviljat. I listan finns en uppdelning per län och postnummer så ni kan se om denna typ av installationer finns hos er.

Observera att det kan finnas fler installationer då detta enbart är de som sökt bidrag till installationen.

Farliga ämnen som bildas vid "venting" av litiumjonbatterier när det inte brinner, FOI - 2015

FOI har på MSBs uppdrag undersökt vilka ämnen som bildas när ett batteri under termisk last ventileras utan att det brinner. Resultatet är intressant ur ett räddningsperspektiv.

Teknik som kan minska risken för termisk rusning och brand i batterier - 2018

Det arbetas på många håll för att minska risken för termisk rusning i litiumjon-batterier. Många tekniker som nämns ligger ofta längre fram i tiden, men nedanstående två tekniker kan tjäna som ett exempel på vad som finns idag. Självklart kommer denna typ av teknik att fördyra anläggningarna, men som brandintresserad kan det vara bra att veta att det finns, och är på gång, spännande teknologi.

RAIBA optimerar energilager så att felaktiga celler förbikopplas
STOBA förhindrar termisk rusning genom kemisk reaktion inne i cellerna

Läs mer här: https://www.businesswire.com/news/ho...prove-Efficacy

Vad är orsaken till att det bildas HF öht? Det verkar ju som att detta är största faran vid brand i Li-jonbatterier. Kommer förekomsten av fluor från isolermaterial av plast eller används det som brandhämmande tillsatser? Går det att finna ersättningar som inte ger upphov till starka syror eller andra hälsovådligheter??

Populärvetenskapligt om batteribränder, Singapore - 2017

En vetenskapskanal har gjort ett halvtimmesreportage om litiumjonbatterier och dess brandfarlighet.

Artikel: Förklaring på varför det behövs energilager med batterier (Engelska) - 2018

I en artikel förklarar en professor varför det behövs batterilager när man skapar småskaliga energilösningar som till exempel solceller. Dessutom beskrivs problemen med de batterilösningar som finns samt att forskningsvärlden får en känga för att de är alldeles för dåliga på att tänka nytt.

Historien om litiumjon-batterier och vad man försöker åstadkomma framåt, Wired - 2018

Websajten Wired har en intressant och lättläst artikel där man avhandlar hela historien om litiumbatterier och spekulerar om framtiden.