Om du inte kan logga in på Utkiken kan det bero på att Internet Explorer inte längre supportas. Microsoft slutade supporta Internet Explorer 2013 och nu har även Utkikens plattform slutat fungera med Explorer. Testa Chrome, Edge eller någon annan modern webbläsare så bör det funka. Annars säg till. po@utkiken.net
Välkommen till Utkiken.
Du vet väl om att över 100 räddningstjänster abonnerar på tillgång till Utkiken för samtlig personal.
Kontakta po@utkiken.net om du undrar om just din räddningstjänst abonnerar.
Behandlingsmetod vid påverkan av giftig brandrök, USA - 2010
Inandning av brandrök kan kräva olika behandlingsformer beroende på innehållet i brandröken. Kolmonoxidförgiftning kräver en viss typ av behandling medan vätecyanidförgiftning kräver en annan. Det finns nu metoder för att diagnostisera detta redan på en brandplats och därmed sätta in rätt åtgärder redan från början.
En amerikansk kampanj uppmärksammar brandmän på farorna med att andas in kolmonoxid som finns i brandrök. Forskning visar på att det finns långsiktiga faror med att andas in kolmonoxid. Det vill säga att hälsan kan påverkas även efter att kolmonoxiden gått ur kroppen.
Det finns idag hjälpmedel för att avläsa kolmonoxidhalten i blodet på ett enkelt sätt vilket medför att det går att, genom syrgasbehandling, redan på skadeplatsen omvandla kolmonoxiden så att påverkan blir så kort som möjligt.
Behandlingsformerna skiljer sig mellan om det är vätecyanid, HCN, i brandröken eller enbart kolmonoxid. För kolmonoxidförgiftning räcker det med syrgasbehandling medan vätecyanid på något vis blockerar syreupptagningsförmågan och behandlingen därmed behöver kompletteras med ett "motgift".
En intressant frågeställning är om alla ambulanser i alla landsting är utrustade med denna typ av motgift (Cyanokit) och om ambulanssjukvårdarna kan diagnosticera skillnaden mellan kolmonoxidförgiftning och vätecyanidförgiftning.
En forskningsrapport där man mätt vilka kemikalier brandmän påverkas av vid bilbränder. Mätningarna har skett vid flera bränder och påvisar mängden farliga ämnen i brandrök från bilbränder.
Rapporten är framtagen av NIOSH, amerikanska motsvarigheten till arbetsmiljöverket, 2008.
Forskare i USA arbetar med att ta fram ett motgift mot cyanidförgiftning som ska vara enkelt att distribuera. Detta är dock i sin linda och är ännu inte godkänt som läkemedel. Det heter Sulfanegen och beskrivs här >>>
Forskningsrapport om farliga ämnen på larmställ och andningsskydd - 2012
I denna amerikanska Masters-uppsats har man undersökt vilka farliga ämnen som finns på den personliga skyddsutrustningen efter en tids användande på bränder.
Farliga PAH upptas genom brandmännens hud, USA - 2013
Amerikanska motsvarigheten till Arbetsmiljöverket ger ut rekommendationer om hur och när brandmän ska ta av sig larmställ och andningsskydd i samband med bränder.
Rapporten är så pass viktig att myndigheterna kräver att arbetsgivarna ska anslå den i minst trettio dagar på eller i närheten av berörda arbetstagare.
Rekommendationerna baseras på en undersökning gjord av US Department of Health and Human Services, Centers for Disease Control and Prevention och National Institute for Occupational Safety and Health där man undersöker PAH:ers möjlighet att tas upp via huden i samband med brandinsatser.
Kännetecken på cyanidförgiftning vid brand, Pfizer - 2016
Pfizer har skapat en webbsajt som har kunskap om hur man kan känna igen cyanidförgiftningar i samband med inandning av brandrök. En kunskap som är viktig både för drabbade och för brandmän som råkar andas in brandrök eftersom det inte hälper med syrgas och cyanidförgiftning därför kräver särskilda motmedel.
Utkiken använder personlig data från användarna av Utkiken genom att spara cookies och liknande för att ge en bra användarupplevelse. Delar av denna data används även för att få bra innehåll i nyhetsbreven. Ingen data säljs eller delas vidare till någon tredje part. För mer info läs Personuppgifts- och cookie-policy.
Genom att klicka på "JAVISST" nedan, är du med på ovanstående.
Tweet
Kommentera