Perception och acceptans för integritetskränkande säkerhetsåtgärder - 2011

Denna rapport utgör examensarbete på Riskhanteringsprogrammet vid LTH, och ingår dessutom i forskningsprojektet Assessing acceptance of privacy-invasive ICT solutions vid Kungliga tekniska högskolan.
Rapporten syftar till att undersöka hur perception och acceptans för integritetskränkande teknik beror på demografi, kontext och kognitiva faktorer. Fokus ligger på offentlig riskhantering med hjälp av tekniska säkerhetsåtgärder.
Först utförs en omfattande litteraturstudie på områdena personlig integritet och riskperception för att er-hålla en heltäckande och i största möjliga utsträckning objektiv bild av nuvarande forskningsläge. Denna kunskap används sedan för att formulera hypoteser som används för att analysera data från en inom projektet redan genomförd enkätstudie. Analyserna sker med hjälp av statistiska metoder i datorprogrammet SPSS.
Resultaten av analyserna visar att det går att finna stöd för ett samband mellan huruvida respondenterna har barn och vilken acceptans de uppger för teknologierna. Det går inte att fastställa några skillnader mellan könen, och det föreligger ett svagt samband med ålder som dock inte är statistiskt signifikant. Vidare kan det konstateras att de kognitiva faktorer som studeras uppvisar ett starkt samband med acceptans och perception för integritetskränkande säkerhetsåtgärder. Slutligen diskuteras studiens utformning och erhållna resultat. Sammantaget konstateras det att det är svårt att dra några slutsatser utifrån resultaten förrän vidare studier har genomförts.

Values in risk perception - A study of the relationship between values and risk perception in three countries - 2009

Dagens riskforskning fokuserar till största del på olika demografiska egenskaper för att beskriva individers riskperception. Tidigare riskperceptionsforskning ha funnit signifikanta samband mellan demografiska variabler som kön, ålder och kultur. Underligt nog har samma demografiska variabler visat sig ha signifikanta samband med människors värderingar, det vill säga vad som betyder mest för människor. En trolig slutsats är att dessa två fält är relaterade på något sätt. Eftersom värderingar har uppgets vara den styrande faktorn för människors attityder och beslutsfattande kan värderingar vara den underliggande faktor som förenar de demografiska grupperna. Rapportens författare anser att de demografiska fynden är mycket användbara, men vill vidare undersöka om det finns en underliggande faktor som styr människors riskperception. Av den anledningen utfördes en enkätstudie i tre länder för att på så sätt undersöka sambandet mellan människors uttryckta värderingar och riskperceptionen i Sydafrika, Sverige och USA.

Rapporten är skriven av Jelena Ivanisevic och Henrik Nordensteds vid LTH.

Faktorer som kan påverka förmågebedömning - med avseende på kommunala risk och sårbarhetsanalyser - 2010

Det ställs idag krav på att kommuner och landsting skall besitta en beredskap för att hantera de kriser som kan uppstå. Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, påbjuder att alla kommuner och landsting sammanställer en risk och sårbarhetsanalys. Lagstiftningen låter kommuner själva besluta om och utforma arbetet med dessa analyser. Detta medför potentiellt stora skillnader i både innehåll och kvalitet kommunerna emellan. Det kan exempelvis få implikationer av att kommunerna själva utför bedömningar på den egna verksamheten. Detta pekar på att det kan finnas faktorer som påverkar resultatet av förmågebedömning. Rapportens fokus ligger på att undersöka attityder hos aktörer inom kommunalt krisbereskapsarbete till eventuella faktorer som kan påverka resultatet av förmågebedömning.

Rapportens övergripande syfte är att undersöka hur kommunerna arbetar med risk och sårbarhetsanalyser i allmänhet med inriktning på förmågebedömning.

Rapporten är skriven av Jesper Lidström och Fredrik Liljeholm vid LTH.

Virtual Reality och människors beteende vid brand - 2012

Målet med den här rapporten är att undersöka en virtuell miljö kan användas som komplement till vanliga experiment beträffande mänskligt beteende vid brand och utrymning.
Virtual Reality, VR, är en samlingsbeteckning för teknik som eftersträvar att simulera fysisk närvaro i en datorgenerad miljö. Inledningsvis studerades tidigare försök beträffade mänskligt beteende vid brand och VR. Dessa visade på att VR var ett bra verktyg för att studera människors beteende.

För att kunna säkerställa att VR kan användas i relation till verkliga exmpriment återskapades ett verkligt försök med en rökfylld tunnel i VR. Försöket återskapades så likt som möjligt med hjälp av skaparna från det verkliga experimentet. Totalt 46 deltagare var med vid två olika försök.

Sedan jämfördes det vekliga experimentet med försöket i VR med hjälp av statistik och kvalitativa ingenjörsmässiga bedömningar. Detta visade på att det finns potential att använda VR som ett verktyg att studera mänskligt beteende vid brand.

Rapporten är skriven Fredrik Malthe och Ivan Vukancic.

Förmågebedömningar - En experimentell studie av förmågebedömningar med flera samtidigt verkande aktörer- 2016

Författare: Malin Hansson& Sebastian Severinsen

Det moderna samhället växer fort och ökar i komplexitet. Komplexiteten orsakas delvis på grund av minskat statligt inflytande, vilket följaktligen leder till ökat antal aktörer som i större utsträckning än tidigare också är beroende av varandra. För att kunna ha ett fortsatt bra skydd trots den ökade komplexiteten har flera länder, bland annat Sverige och Storbritannien, börjat med förmågebedömningar i nationella risk- och sårbarhetsanalyser. I Sverige utförs förmågebedömningar som en del utav risk- och sårbarhetsanalyser som kommuner måste uppdatera varje år. Trots detta finns det ingen konsensus kring vad ordet förmåga innebär eller hur förmågebedömningar bör genomföras och vad de bör innehålla. Eftersom antalet aktörer som är beroende av varandra ökar, är det avgörande att förstå hur förmågebedömningar påverkas när flera aktörer är involverade.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur beroenden mellan flera aktörer påverkar förmågebedömningar. Det är också syftet att utforska om beroendet mellan aktörerna påverkar själva utförandet med avseende på hur beroendet ser ut. För att undersöka beroendet mellan flera aktörer och hur förmågebedömningar med flera aktörer kan förbättras är det viktigt att förstå hur aktörerna upplever skillnaden mellan att bedöma sin individuella förmåga och förmågan hos en grupp.

Förmågebedömning ur ett civilt och ett militärt perspektiv - 2015

Författare: Johan Hellstrand, Caroline Svederberg

Förmåga är ett begrepp som innehar olika definitioner och betydelser. Flera av de definitioner som förekommer behandlar förmåga enbart utifrån resurser. Även den metod som använts inom det svenska krisberedskapssystemet för att bedöma förmåga, MSB:s gamla metod, fokuserar på resurser vilket kritiserats. Målet med examensarbetet har därför varit att undersöka om metoder som används för att bedöma förmåga inom det svenska krisberedskapssystemet kan förbättras genom att studera förmågebedömning inom det militära området. För att uppnå målet togs följande tre frågeställningar fram:

• Hur utför militär verksamhet förmågebedömningar?
• Vilka likheter och skillnader finns det mellan hur förmågebedömningar utförs inom militär verksamhet och civil verksamhet?
• Hur kan metoderna för bedömningen av krishanteringsförmåga förbättras för att förmågebedömningarna ska utgöra ett bättre beslutsstöd

Investigation on Enhancing Fire Threat Perception in Virtual Reality through Subject-Expectancy Effect - 2023

I HsuanTing Liu masteruppsats vid Avdelningen för Brandteknik vid Lunds Tekniska Högskola avhandlas en studie där 33 deltagare fått uppleva tre virtuella bränder av olika storlek. Detta med hjälp av VR, en huvudmonterad display för visuell och auditiv upplevelse samt registrering av deltagarnas rörelser. Experimentet går ut på att undersöka den placeboeffekt deltagarna upplevde när de fick göra avståndssäkerhetsbedömningar till branden när de i ena fallet upplevde en termisk strålning och i andra fallet ej gjorde det.

Målet med rapporten är att identifiera och utvärdera interaktionen mellan deltagarnas placeboeffekt och uppfattningen om brandhot som uppstår på grund av termisk strålning i ett VR-brandscenario.

Rapporten är skriven på engelska.
Keywords/Sökord: Virtual reality, safe distance, subject-expectancy effect, thermal radiation, placebo effect, fire scenario