Riskanalys för Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund - 2012

Detta examensarbete syftar till att kartlägga och analysera risker inom NÄRF:s område med avseende på framförallt räddningstjänstens resurser. Varje objektstyp bedöms genom en kvalitativ bedömning. I denna tas hänsyn till ett samhälleligt perspektiv; vilket innebär att miljökonsekvenser, kulturella värden samt personhälsa är parametrar som beaktas.

Rapporten är ett examensarbete skrivet av Emma Giaever och Theres Hampusson vid LTU.

Samhällsviktiga verksamheters beroenden, Primärvården Skåne

Detta examensarbete syftar till att lägga en vetenskaplig grund för Region Skånes fortsatta arbete med att kartlägga de beroendeförhållanden som finns inom regionens olika verksamhetsområden. Detta har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie samt en kvantitativ enkätstudie inom primärvården i Skåne. Modellen som använts i analysen består av det Beroendehjul som Krisberedskapsmyndigheten (KBM) tagit fram och som utreder en verksamhets beroenden inom sex olika kategorier. Respondenterna i studien representerar fyra huvudgrupper i form av Vårdcentralen Kroksbäck i Malmö, Primärvården Skånes förvaltning, Carema Hälsocentral i Lund samt Carema IT-förvaltning i Region Syd. Dessa grupper har valts ut då det dels är intressant att studera verksamhets- respektive förvaltningsnivå och dels intres-sant att studera en offentlig och en privat verksamhet på grund av att det täcker in regionens olika dimen-sioner.

Rapporten är ett examensarbete skrivet av David Jutendahl vid LTH

En jämförelsemetod för kommunala risker - ett underlag för SÄRFs handlingsprogram - 2008

Rapporten beskriver en jämförelsemetod som SÄRF kan använda för att på ett enklare sätt beskriva hur skyddet mot olyckor ser ut inom sitt verksamhetsområde.
Metoden utgår från IDA-verktyget som är ett verktyg Räddningsverket tagit fram för att Sveriges kommuner ska kunna jämföra sitt skydd mot olyckor.

Rapporten är ett examensarbete skrivet av Dan Jernberg vid LTH.

Integrering av sociala risker i mindre kommuners risk- och sårbarhetsanalyser - 2013

Under 2000-talet har flertalet händelser med koppling till sociala risker inträffat i svenska städer, vilket upploppen i Husby är ett exempel på. Det har medfört att allt fler samhällsaktörer ser sociala risker som ett hot mot samhällets säkerhet. Enligt svensk lagstiftning ska kommuner i en risk och sårbarhetsanalys (RSA) analysera händelser som i fredstid kan påverka kommunens säkerhet. Därför finns det hos länsstyrelser och kommuner numer ett ökat intresse av att integrera social risker i RSA.

Syftet med rapporten är därför studera om sociala risker även förekommer i mindre kommuner samt om RSA är ett lämpligt verktyg för att deras arbete med sociala risker.

Rapporten är skriven av Frida Cesar och Inger Lise Westlundh vid LTH.

Riskanalys för Älvsbyns kommun - 2010

Älvsbyns gamla riskanalys var daterad till 1996 och behövde förnyas för att belysa dagens risker. I och med detta arbete så har Älvsbyns räddningstjänst fått en ny riskanalys. Syftet med arbetet var att identifiera de risker som är mest frekventa och med högst konsekvens för Älvsbyns kommun inom räddningstjänstens verksamhetsområde. Riskerna delades in i tre områden: Risker för liv och hälsa, ekonomiska risker och risker för miljön.
Riskerna i en liten kommun som Älvsbyn är totalt relativt låga. Förslag till åtgärder för de risker som identifierats är att informera företag och kommuninvånarna om de största riskerna inom Älvsbyns kommun, då detta anses mest kostnadseffektivt med tanke på riskbilden. Kontinuerlig tillsyn men även riktad tillsyn från räddningstjänsten är åtgärder som bör beaktas.

Rapporten är skriven av Gunnar Wallgren vid LTU.

Vad kännetecknar en användbar kommunal risk-och sårbarhetsanalys? - 2013
En studie av Skåne och Stockholms län.

En risk-och sårbarhetsanalys har enligt myndigheten för samhällsskydd och beredskap ett mångfacetterat syfte; den ska fungera som underlag till beslutsfattare, kommunicera samhällets risker till allmänheten, ge underlag till samhällsplanering samt utgöra en del av samhällets samlade riskbild. Samtliga svenska kommuner har en skyldighet att genomföra risk-och sårbarhetsanalys, vilken sedan ska ligga till grund för länsstyrelsens regionala analys. Tidigare forskning har påvisat problematik med de regionala risk-och sårbarhetsanalyser, vilket försvårat aggregering av dessa till nationell nivå. Då länsstyrelserna till stor del baserar sina analyser på material som kommunerna tillhandahåller anses det vara rimligt att anta att det även råder bristande kvalitet i de kommunala risk-och sårbarhetsanalyserna.

Examensarbetet syftar till att studera vilka faktorer som är av vikt för att en kommunal risk-och sårbarhetsanalys ska upplevas som användbar. Avsikten är även att detta arbete ska leda fram till rekommendationer för utformning och arbete med risk-och sårbarhetsanalyser på kommunal nivå.

Rapporten är skriven av Anders Nilsson och Johan Sjölin vid LTH.

Grunder för risk- och sårbarhetsreducerande åtgärder på kommunal nivå - 2016

Författare: Björn Nilsson & Anton Rydholm

En viktig del av Sveriges risk- och krishanterings system utgörs idag av risk- och sårbarhets analyser som utförs på kommunal, regional och nationell nivå. Systemet med dessa analyser bygger på att de kommunala analyserna utgör underlag för de regionala analyserna som i sin tur ligger till grund för de nationella. Analyserna regleras i svensk lagstiftning och samordnas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Syftena med analyserna är flera, och innefattar att utgöra beslutsunderlag åt beslutsfattare, informera allmänheten om samhällets risker, ge underlag för samhällsplanering samt bidra till en samlad bild av hela samhällets risker. Detta genom att bland annat utvärdera analysernas övergripande kvalitet samt undersöka informationsflödet mellan de olika nivåerna. Används inte analyserna som beslutsunderlag riskerar detta syfte att inte uppfyllas, vilket då även påverkar analysens övergripande nytta. Därför är det intressant att undersöka i vilken utsträckning risk- och sårbarhets analysen ligger till grund för beslut om risk- och sårbarhetsreducerande åtgärder på kommunal nivå, samt vilka andra mekanismer som påverkar beslutsprocessen kopplat till sådana åtgärder. Detta examensarbete syftar därför till att besvara dessa frågor.

Samverkan mellan samhällsviktiga verksamheter avseende gränsöverskridande risker -Metodutveckling med tillämning på Lunds kommun - 2016

Syftet med detta examensarbete är att få bättre förståelse för hur samverkan mellan olika samhällsviktiga verksamheter ser ut i ett förberedande och förebyggande skede kopplat till hantering av gränsöverskridande risker. Utifrån syftet avser examensarbetet att ge svar på hur en metod kan utformas för att få en bättre kunskap om hur samverkan i denna kontext ser ut.

Rapporten är skriven av Eleonora Grönlund och Veronica Åström vid LTH.

En studie av hur risk- och sårbarhetsfrågor beaktas i den kommunala översiktsplaneprocessen - 2016

Det finns ett behov av en helhetssyn på risksituationen i samhället för att långsiktig hållbarhet ska kunna skapas. Översiktsplanen är det första steget i den fysiska planeringen och behandlar hela kommunens geografiska område. Således är det också det första steget där riskhänsyn kan tas. Målet med detta examensarbete har därför varit att studera hur risk- och sårbarhetsfrågor beaktas i den kommunala översiktsplaneprocessen.

Rapporten är skriven av Jens Paulsson vid LTH