Dynamiska utrymningssystem och riskperception - 2017

Författarna undersöker hur dynamiska utrymningssystem påverkar riskperceptionen hos utrymmande personer. För att undersöka hur dynamiska utrymningssystem påverkar den uppfattade risken i en utrymningssituation genomförs utrymningsförsök i Virtual Reality. Utrymningsförsök genomförs dels med ett dynamiskt utrymningssystem och dels med ett statiskt utrymningssystem. På så vis blir det möjligt att jämföra riskperceptionen mellan utrymningssystemen. Det statiska utrymningssystemet består av utrymningsskyltar. Det dynamiska utrymningssystemet består av blinkande lampor och utrymningsskyltar.

Rapporten är ett examensarbete skrivit av Ida Dahlstrand och Pernilla Lindau vid LTH.

Val av mindre kända utrymningsvägar – en studie av dynamiska vägledande system i varuhusmiljö - 2017

Rapporten fokuserar på att undersöka om dynamiska vägledande system kan användas i en varuhusmiljö för att öka användandet av mindre kända utrymningsvägar. Ett dynamiskt vägledande system kan, till skillnad från ett statiskt system, ändra funktion och/eller utseende då utrymning ska vidtas. Det specifika dynamiska vägledande system som undersöks i detta arbete är blinkande gröna lampor i anslutning till vägledande markeringar. För att undersöka detta genomförs en litteraturstudie samt praktiska försök på varuhuset Gekås i Ullared. Försöken genomförs på två olika platser i varuhuset, ett i närhet till kassorna och den ordinarie utgången och ett inne i varuhuset där varken den vanliga in- eller utgången eller mindre kända utrymningsvägar var direkt synliga. Systemet som undersöks består av två gröna blinkande LED-paneler som installeras på var sida om befintliga vägledande markeringar i anslutning till utrymningsvägar i varuhuset. Försöken är inga fullskaleförsök, utan de genomförs med en försöksperson åt gången.

Rapporten är ett examensarbete skrivit av Viktor Danielson och Anna Kylén vid LTH.

En omfattande litteraturstudie av de parametrar som påverkar förflyttning i en folksamling - 2018

De existerande utrymningsmodellerna baseras på parametrar som personflöde och gånghastighet. Den data som dessa parametrar grundas på inhämtades under mitten av 1900- talet och dess tillförlitlighet har ifrågasatts. Tvivlet kring tillförlitligheten handlar framförallt om att de existerande modellerna misslyckas med att ta med olika personegenskaper eller demografiska skillnader i beaktning. Då olika personegenskaper så väl som demografiska skillnader kan resultera i att olika beteenden vid förflyttning i en folkmassa, kan nya utföranden på den byggda miljön komma att vara nödvändiga för att kunna uppfylla en tillfredställande utrymning. Alltså måste varierande personegenskaper och demografiska skillnader inarbetas i de modeller som används för att modellera förflyttning i folksamlingar. Det tillvägagångssätt där personflöde och gånghastighet används kan vara för grovt och ett mer detaljerat tillvägagångssätt, där skillnader i personegenskaper och demografiska skillnader beaktas, kan vara att föredra. Så istället för att beskriva folksamlingars förflyttning med grova parametrar som personflöde och gånghastighet, kan mer detaljerad information användas. Sådan detaljerad information kan vara parametrar som visat sig påverka hur förflyttning i en folksamling sker.