Calculation of Temperatures in a Water Pipe: Validation of TASEF by Comparison with Tests in a Fire Resistance Furnace - 2015

I detta examensarbete har den delen i dataprogrammet TASEF (Temeperature Analysis of Stuctures Exposed to Fire) som räknar på värmeöverföring i cirkulära rör validerats. Detta har gjorts med hjälp av ett experiment i en brandugn. Det gjordes två försök där ett kopparrör med strömmande vatten genom utsatts för värmestrålning på utsidan av röret. Temperaturen på utsidan av kopparröret och vattnets temperatur mättes under försöken. Temperaturen från försöket jämfördes sedan med de beräknade temperaturerna från TASEF. Försöksuppställningen från experimenten användes sedan för att skapa samma geometriska förutsättningar i TASEF. Värmeöverföringskoefficienten mellan vattnet och kopparöret beräknades med hjälp av formler från textböcker. Värdet användes sedan i TASEF. En parameteranalys gjordes för att ta reda på hur emissiviteten och värmeöverföringskoefficienten påverkar resultatet i TASEF Temperaturerna på vattnet från försök två stämde väl överens med de temperaturerna som kom fram av beräkningarna i TASEF

Rapporten är ett examensarbete skrivet av Kristin Jonsson vid LTU.

CFD-beräkningar på parallella processorer - 2008

Att använda datorer och CFD-beräkningar (Computational Fluid Dynamics) för att model-lera fysikaliska fenomen, som exempelvis bränder, har blivit allt vanligare. Exempel på an-vändningsområden är bland annat utvärdering av brandskydd vid projektering, brandorsaksutredningar, förutse röktransport i byggnader och tunnlar samt produktutveckling. Med mer avancerade modeller för brandmodellering, ett ökat krav på effektivitet och ett förhöjt behov av datorkapacitet har intresset för möjligheten att fördela beräkningarna på flera parallellt arbetande processorer vuxit. Det var parallella CFD-beräkningar som stod i fokus för detta projekt.

Rapport skriven av Jonathan Wahlqvist och Gunnar Vestin vid LTH.

CFD-modellering och fullskaleförsök av brandgasventilation - 2002

I all utbildning behövs ett bra utbildningsmaterial. Denna rapport, på uppdrag av Räddningsverkets skola Rosersberg, syftar till att ta fram en ny sorts utbildningsmaterial som på ett pedagogiskt sätt visualiserar brandgasventilering. Tanken är att man i den teoretiska utbildningen ska kunna se hur temperatur och brandgaser kan komma att sprida sig i en
byggnad och hur ventilering påverkar detta förlopp. Brandövningshuset, även kallat Luleåhuset, har använts som utbildningsobjekt. Genom simuleringar i datorprogrammet FDS 2.2 har rörliga filmsekvenser producerats. Händelseförloppen på dessa filmsekvenser motsvarar de övningsscenarier som normalt används när man övar rökdykare samt scenarier som visar vad som händer vid ändrade förutsättningar t.ex. vid uppstart av övertrycksventilering och öppnande av frånluftsöppning.

Rapporten är skriven av Daniel Holm och Per Johansson vid LTH.

Smoke reservoirs an evaluation of CFD-modelling as a design tool - 2004

Syftet med projektet var att utvärdera de regler angående storlekar på brandgasreservoarer som används i hög utsträckning, främst i Storbritannien, när brandgashantering projekteras i atrier. Dessa regler föreskriver att reservoarerna maximalt får vara 1000 m2 alternativt 60 meter långa då naturlig brandgasventilation används. Detta för att brandgaserna inte skall kylas i alltför hög utsträckning så att de förlorar sin termiska lyftkraft. Om så är fallet kan en effektiv ventilation av brandgaserna omöjliggöras och dessutom riskeras spridning av brandgaser till angränsande delar av byggnaden. Huruvida storleken på reservoarerna är den viktigaste faktorn i fråga om kylning av brandgaserna eller om andra faktorer påverkar i högre utsträckning var en del av frågeställningen. För att möjliggöra en större flexibilitet i designen av framförallt nya köpcentrum skulle en mindre begränsad metod för att bestämma storleken på reservoarerna vara av stort intresse för brandskyddsprojektörer.

Rapporten är skriven av Jakob Hagman och Fredrik Magnusson vid LTH.

Planlösning av bostäder som del av det passiva brandskyddet - 2017

Det finns i dagsläget många tekniska lösningar för att begränsa konsekvenser av bränder i bostäder. Här borde planlösningar i bostäder kunna fungera som ett komplement till övrigt brandskydd. Syftet med detta arbete är därför att undersöka planlösningar i bostäders inverkan på konsekvenser av brand som utgör fara för människors liv och hälsa.

I detta examensarbete har arbetet följt en fallstudiemetodik. Parametrar relaterade till en bostads planlösning som kan tänkas ha en inverkan på konsekvenser vid brand identifierades med simuleringar i CFAST och handberäkningar. En representativ brand för bostadsbrand baserad på statistik har framtagits och simulerats i FDS. Samtliga simuleringar som genomfördes betraktades som olika fall i fallstudien. Dessa innebar någon form av isolerad variation av en parameter relaterat till bostadens planlösning och resultaten från dessa jämfördes mot en FDS simulering som betraktades som ett standardfall.

Rapporten är skriven av Axel Philip & Andreas Stagnebo vid LTH.