Om du inte kan logga in på Utkiken kan det bero på att Internet Explorer inte längre supportas. Microsoft slutade supporta Internet Explorer 2013 och nu har även Utkikens plattform slutat fungera med Explorer. Testa Chrome, Edge eller någon annan modern webbläsare så bör det funka. Annars säg till. po@utkiken.net
Välkommen till Utkiken.
Du vet väl om att över 100 räddningstjänster abonnerar på tillgång till Utkiken för samtlig personal.
Kontakta po@utkiken.net om du undrar om just din räddningstjänst abonnerar.
I detta ämne samlas exempel på föreläggande enligt Lagen om skydd mot olyckor till samlingslokaler och andra lokaler där det kan vistas många människor.
Nyckelord: samlingslokal lagen om skydd mot olyckor tillsyn föreläggande vitesföreläggande förbud
Vid en tillsyn 2009 framkom brister i brandskyddsdokumentationen och att lokalen saknade utrymningslarm vilket framkommer i föreläggandet.
Vid efterkontrollen framkom att bristerna inte åtgärdats inom utsatt tid vilket ledde till att ett föreläggande med vite på 100 000 SEK utfärdades under 2010.
Bristerna åtgärdades därefter och vitet behövde aldrig betalas ut.
Bifogat finns besiktningsprotokoll, föreläggande, föreläggande med vite samt beslutet om åtgärdat föreläggande.
Denna process inleds 2010 då det vid en tillsyn uppdagas brister i brandskyddet vilket leder till ett föreläggande. Bristerna består i att hotell med fler än nio gäster eller med minst fem uthyrningsrum ska vara försedda med utrymningslarm. Om hotellet dessutom är i två eller flera plan eller beläget på annat plan än markplanet ska larmet dessutom kunna lösas ut automatiskt. Detta värdshus översteg båda dessa kriterier vilket möjliggjorde att räddningstjänsten kunde motivera sitt beslut om föreläggande.
Vid denna tidpunkt ansöker värdshuset om dispens vilket de motiverar genom att dra ner på antalet rum och gäster under de nämnda gränserna eftersom de anser att kostnaden för investeringar i utrymningslarm är för stor. Dock får värdshuset avslag på sin dispensansökan eftersom det måste finnas utrymningslarm om ett hotell är i två eller fler plan eller beläget på annat plan än markplanet. Detta var en punkt de inte kunde ändra på.
Så under 2011 belägger räddningstjänsten värdshuset med ett vitesföreläggande på 200 000SEK. Häri anges att ett automatiskt brand- och utrymningslarm ska installeras efter SBF 110:6, Regler för automatisk brandlarmanläggning.
Detta överklagas och ärendet hamnar tillslut hos Länsstyrelsen som i mångt och mycket håller med räddningstjänstens bedömning men ändrar vitesbeloppet till 100 000SEK vilket de framhåller fortfarande motiverar en investering i ett automatisk brand- och utrymningslarm.
I Länsstyrelsens beslut går det även att läsa om kringstående faktorer till exempel att värdshuset ville ha ett förhandsbesked på specifika anläggningar ifall de uppfyllde SBF 110:6 och hur lagen kan tolkas kring detta.
Överklagat: Personantal i samlingslokal samt bristfällig utrymning, Klippan - 2004
En bygdegård med samlingslokal och kurslokal förelades om att ändra skyltningen av tillåtet personantal i lokalen samt att omedelbart upphöra med kursverksamhet i en lokal med bristfälliga utrymningsvägar. Bygdegården överklagade men räddningstjänsten fick rätt av Länsstyrelsen.
Förbud: Överklagat: samlingslokaler med bristfälliga utrymningsvägar, Enköping - 2013
En konferenslokal där utrymningen till viss del krävde fönsterutrymning fick ett föreläggande med nyttjanderättsförbud för att åtgärda problemet. Föreläggandet överklagades samtidigt som man i en av lokalerna installerade en dörr ut i det fria. Räddningstjänsten hävde efter dörrinstallation nyttjandeförbudet för den konferenslokalen medan det i övrigt kvarstod.
Länsstyrelsen gick på räddningstjänstens linje.
Överklagat: Personantal i samlingslokal, Jönköping - 2016
En samlingslokal för uthyrning var godkänd för max 150 personer. Ägaren överklagade och anförde att dörrbredden på utrymningsvägarna var 110 cm och 130 cm vilket sammantaget gör att det ska få vistas 200 personer i lokalerna.
Länsstyrelsen går på räddningstjänstens linje och beslutar att 150 personer är tillräckligt med tanke på lokalernas aktuella utformning.
Dom: Larmlagring, utrymningslarm och annan utrymningsproblematik. Samlingslokal, Lund - 2018
Ett föreläggande överklagades och Förvaltningsrätten har analyserat och dömt i frågan. I fråga om att inte tillåta larmlagring och att anskaffa ett talat utrymningslarm fick räddningstjänsten rätt. Andra frågor som finns med i föreläggandet var personantal, skriftliga rutiner, utformning av garderober för ytterkläder dokumentation och egenkontroll av brandcellsgränser, utrymningsbeslag och utvändiga utrymningstrappor.
Jag kanske missar något grundläggande här men jag förstår inte varför räddningstjänsten ställt krav på automatiskt brandlarm? Vid nybyggnation hade ett manuellt aktiverbart utrymningslarm varit tillräckligt. Detta tas inte alls upp i domen utan domslutet verkar vara baserat på att automatiskt brandlarm och utrymningslarm är samma sak.
Överklagat: Samlingslokal med utrymningsproblem, Lund - 2019
En lokal med kafé och konsertverksamhet fick ett föreläggande eftersom räddningstjänsten inte ansåg lokalerna uppfyllde rimlig säkerhet för att kunna ha 250 personer i kafé-delen och 675 personer i konsertsalen. I Länsstyrelsens beslut finns många intressanta och välgenomtänkta exempel som handlar om utrymning ur denna typ av lokaler. Det handlar bland annat om dörrbredd och trappbredd. Räddningstjänsten har i sitt föreläggande jämfört med diskoteksbranden i Göteborg och "The Station Fire" i USA.
Kompletterat ovan med en dom från Kammarrätten. Inte heller Kammarrätten godkände räddningstjänstens överklagan. Som underlag för sitt beslut tog Kammarrätten in ett yttrande från MSB samt att räddningstjänsten gjort en ny utredning.
Överklagat: Max 30 pers i samlingslokal med en utrymningsväg, Horred - 2019
En samlingslokal på markplan i en folkhögskola hade en dörr som utrymningsväg och den andra vägen ut bestod av fönster. Räddningstjänsten beslutade att förelägga om att max personantal skulle vara 30 personer då fönster inte kan räknas som en utrymningsväg i samlingslokaler. Ägaren överklagade men räddningstjänsten fick rätt.
Överklagat: Två godkända utrymningsvägar för stort Café, Åmål - 2019
Räddningstjänsten konstaterade, med all rätt verkar det som, att det var brister i utrymningsvägarna från andra våningen för ett café godkänt för 149 personer på övervåningen.
Länsstyrelsen upphävde föreläggandet i punkten som hade med att ena utrymningsvägen gick igenom ett lager med brännbart material och trappan var en brant trätrappa med smalt stegdjup. Räddningstjänsten krävde i sitt föreläggande att denna trappa skulle ersättas med en utvändig utrymningstrappa.
Orsaken att man upphävde föreläggandet i denna punkten är lärorik. Eftersom det var en omfattande åtgärd som krävdes ansåg man också att den skulle utredas och motiveras bättre. Länsstyrelsen har i sitt beslut tre sidor med utredning och motiv varför man beslutar som man gjorde.
Förbud: Samlingslokal med fönsterutrymning från andra våningen, Lund - 2020
En samlingslokal som saknade utrymningsvägar, bortsett från fönsterutrymning, från plan 2 fick ett föreläggande med förbud att använda andra våningen riktat mot sig.
Föreläggandet överklagades men länsstyrelsen fann ingen anledning att ändra räddningstjänstens beslut.
Krav på utvändig trappa, samlingslokal, Södertälje - 2020
En bostadsrättsförening fick ett föreläggande om att installera en utvändig trappa från en samlingslokal för att uppnå två oberoende utrymningsvägar. Länsstyrelsen höll med brandförsvaret om deras bedömning av nödvändigheten av en trappa.
Överklagat: Andra utrymningsväg i kyrka, Örnsköldsvik - 2021
Räddningstjänsten beslutade om ett föreläggande mot en kyrka att tillse att det finns en andra utrymningsväg som uppfyller bestämmelserna för utrymningsvägar. Kyrkan överklagade och menade på att det redan fanns en andra utrymningsväg genom bland annat en skjutdörr.
Det stämmer att det är en kyrka, men i detta fall spelar det egentligen så stor roll ( för den som funderar över hur man hanterar kyrkobyggnader och olika krav från andra lagstiftningar, exempelvis kulturmiljölagen kap 4, "KML" som ibland krockar med LSO och modernare bygglagstiftning )
Elimförsamlingen som äger denna kyrka är en frikyrka och byggnaden omfattas inte av KML kap4. Det är alltså mer rätt att jämföra med en "modern samlingssal" än en kyrka, och det är lite viktigt att påpeka så man inte tar detta utfall som intäkt för att man i en skyddad kyrka kan utgå enbart från LSO och kraven i BBR.
Vid tillsyn av en skyddad kyrka bör man ha kännedom om KML, Svenska kyrkans överenskommelse med staten om tillgänglighet av kyrkorna och de alldeles utmärkta skrifter som tagits fram av dåvarande Räddningsverket och Riksantikvarieämbetet. De behandlar just frågan om hur man bör hantera de "lag- och intressekonflikter" som kan uppstå vid en prövning av en KML-skyddad byggnad. Tänk att man bedrivit samma verksamhet i en byggnad i hundratals år. Sen kommer räddningstjänsten och kräver en åtgärd som länsstyrelsen nekar tillstånd att utföra - det är den vardagen man har om man jobbar med kulturhistoriskt skyddade byggnader. Dialog/samförstånd om en säker lösning totalt sett, med hänsyn tagen till personsäkerhet, förutsättningar och de olika lagarna är enda lösningen. Förelägganden utan dialog är ingen bra lösning i de fallen.
Johan Stråhle
Stiftsingenjör, Västerås stift
Svenska kyrkan.
Senast ändrad av johan.strahle; 2022-08-29, 16:28.
Anledning: Såg stavfel i min egen text.
Utkiken använder personlig data från användarna av Utkiken genom att spara cookies och liknande för att ge en bra användarupplevelse. Delar av denna data används även för att få bra innehåll i nyhetsbreven. Ingen data säljs eller delas vidare till någon tredje part. För mer info läs Personuppgifts- och cookie-policy.
Genom att klicka på "JAVISST" nedan, är du med på ovanstående.
Tweet
Kommentera