Om du inte kan logga in på Utkiken kan det bero på att Internet Explorer inte längre supportas. Microsoft slutade supporta Internet Explorer 2013 och nu har även Utkikens plattform slutat fungera med Explorer. Testa Chrome, Edge eller någon annan modern webbläsare så bör det funka. Annars säg till. po@utkiken.net
Välkommen till Utkiken.
Du vet väl om att över 100 räddningstjänster abonnerar på tillgång till Utkiken för samtlig personal.
Kontakta po@utkiken.net om du undrar om just din räddningstjänst abonnerar.
Det finns en del nationella nyckeltal, BVPI, i Storbritanien som varje brandförsvar skall redovisa. Syftet är att det skall gå att jämföra vad invånarna får ut av sina myndigheter.
USA: ISO-bedömning av kvalitet på räddningstjänsten
Inledningsvis måste påpekas att ISO i detta fallet inte är samma ISO som vi vanligen tänker på när vi säger ISO och kvalitet. I detta fallet är det en amerikansk organisation som heter Insurance Services Office (ISO). Jag kan tänka mig att det motsvarar en svensk sammanslutning av försäkringsbolag.
ISO har ett klassificeringssystem där man bedömer vilken kvalitet räddningstjänsten på olika orter håller. Många försäkringsbolag använder sen denna klassificering för att beräkna premierna för sina kunder. Den bedömningen kallas för PPC. När jag ögnade igenom informationen upplever jag det som att vi lever i helt olika världar vad avser brandskydd men det kan nog finnas något matnyttigt i systemet. En framgångsfaktor man mäter i PPC-systemet är hur många procent av bränderna man släcker i samma utrymme som den började. Då antar man att branden inte varit livsfarlig samt att den inte åstadkom stora egendomsskador. Intressant!
I det bifogade dokumentet finns en sammanfattning av en utredning som testar om ovanstående system är något att ha. En intressant slutsats är att det fungerar att mäta på det viset samt att insatstiden är avgörande för resultatet. Det fanns alltså en direkt relation mellan insatstid och var branden släcktes.
Jönköping, definition av skadepoäng och skadekostnad
Jönköping har tagit fram en modell för riskanalys där man definierar skadepoäng och skadekostnad i förhållande till olika typer av räddningstjänstuppdrag. I bifogat dokument beskrivs modellen. Skadepoäng används bland annat av Linköping som ett nyckeltal i sitt handlingsprogram.
Ännu ett intressant dokument från Jönköping. Ett excelark där man fyller i nyckeltal från olika organisationer och kan jämföra hur man själv ligger till i förhållande till de andra.
Jag fick en tanke när jag tittade på detta, och det är hur man mäter beredskap. I dessa siffrorna använder man antal personal i beredskap per 1000 invånare. Jag funderar på om man inte på något sätt skulle vilja hitta ett nyckeltal där även organisationens yta eller befolkningstäthet ingår. Kanske ställt i relation till antal stationer/tillgängliga enheter för förstainsats som utgår från olika ställe?
Nåja, det var bara ett utvik, bifogad fil är en höjdare.
Bifogat är ett utdrag från Dalamitts handlingsprogram som visar diverse mål och nyckeltal. I slutet är ett intressant nyckeltal som mäter samhällsnyttan med olika brandstationer. Jag hoppas återkomma med mer om detta i ett senare inlägg.
Tidigare i detta ämnet har jag resonerat om att jämföra statistik även med ytan för insatsområdet. I bifogad fil, som är ett utdrag ur den kommunala riskanalysen, gör Värends räddningstjänstförbund detta. Dessutom räknar man ut antalet automatiska brandlarm per installerad anläggning.
Utkiken använder personlig data från användarna av Utkiken genom att spara cookies och liknande för att ge en bra användarupplevelse. Delar av denna data används även för att få bra innehåll i nyhetsbreven. Ingen data säljs eller delas vidare till någon tredje part. För mer info läs Personuppgifts- och cookie-policy.
Genom att klicka på "JAVISST" nedan, är du med på ovanstående.
Kommentera