Dementi och rättelse.

Rättelse: I nyhetsbrevet skrev jag -"Däremot anser brandkonsulterna att det är bra för räddningstjänsten att byggnaderna blir sämre"

Brandkonsulterna mejlade mig och berättade att man inte anser att det är fallet och att jag borde dementera detta.

Härmed dementerar jag då att brandkonsulterna (BRA) anser detta och förtydligar att det var min högst personliga tolkning av deras remissvar till Boverket. En tolkning jag fortfarande gör, men är tydlig med att det är min tolkning.

För övrigt vill jag ta chansen och berätta att inlägget och rubriken inte hade för avsikt att reta varken brandkonsulter eller räddningstjänst. Syftet är att intressera räddningstjänsten för remissförfarandet av nya regler och lagstiftningar.

/PO Malmquist

remissinstanser!?

Jag tycker det är intressant att notera att räddningstjänsten inte är remissinstans vad jag kan se i BKR frågan. Då är det ju inte så lätt för räddningstjänsten att få fram sin åsikt. Vissa byggnadsnämder i kommunen får uttala sig men det står inget om räddningstjänsten?

Vi kommer i Halland titta på BBR remissen inom räddningstjänsten, vi får se om det kommer fram något intressant.

Förtydliganden från Boverket

Boverket har noterat inlägget och tar här tillfället att göra vissa förtydliganden. Kort kan vi bara konstatera att det är väldigt bra att Utkiken har lyft upp problemet så att fler parter får möjlighet att ge synpunkter. Det är svårt att nå ut till alla berörda även om vi försöker att ha remisslistor där alla olika intressenter är med. Som PO konstaterade så har räddningstjänster varit representerade genom ett antal kommuner och intresseorganisationer. Remissen har dessutom varit tillgänglig på vår hemsida för vem som helst att besvara. Tyvärr kan vi konstatera att vi inte har fått in några remissvar från någon räddningstjänst eller kommun. Tiden för att besvara remissen har egentligen gått ut men skyndsamma svar (inkomna senast 1 juli) kan fortfarande beaktas.

Angående innehållet i remissen om nya regler för bärförmåga vid brand vill vi sammanfattningsvis säga att förslaget dels innebär förtydliganden och dels är en övergång till eurokodsystemet. Tyvärr kan vi konstatera att en del förtydliganden har missuppfattats som kravsänkningar som skulle påverka räddningspersonalens säkerhet. Tvärtom kan Boverket konstatera att reglerna motsvarar säkerhetsnivån i dagens regler. Säkerhetsnivån genom reglerna som kom 1994 innebar en höjd säkerhet för utrymmande och räddningspersonal jämfört med tidigare. Denna höjda säkerhetsnivå från 1994 behålls i de nya reglerna samtidigt som dimensioneringsprinciperna förtydligas och nya dimensioneringsalternativ ges. Viss praxis som har tillämpats har inneburit en lägre säkerhetsnivå än vad som avses i reglerna. Effekten av det nya förslaget bedöms vara en större efterlevnad av reglerna med en högre säkerhet som följd för både utrymmande och räddningspersonal.

Liksom tidigare kommer det att finnas byggnader som har låga eller inga krav alls på brandskydd av den bärande konstruktionen. Dessa byggnader kan t.ex. vara industribyggnader eller andra hallbyggnader med låga personantal. För byggnader med större personantal följer högre krav på bärförmåga vid brand. Alla byggnader behöver däremot behöver inte klara ett fullständigt brandförlopp. Detta bygger på att räddningsinsats sannolikt inte behövs utom i det tidiga brandförloppet. Även i det tidiga brandförloppet ska dock en säkerhet ges mot att sammanstörning inte inträffar långt från brandhärden. Med bakgrund i detta är det därför viktigt att räddningstjänsten på plats gör en individuell bedömning om insats är lämplig eller inte.

Vi vill passa på att efterlysa exempel på bränder där kollaps av bärande konstruktioner har haft en avgörande betydelse för säkerheten. Det finns få sådana exempel i Sverige men lärdomarna av dessa fall kan vara av stor betydelse. Vi vill också uppmana räddningstjänsterna att ta chansen att fördjupa kunskaperna inom bärförmåga vid brand då detta är ett komplext område som förutsätter både kompetens inom konstruktionslära och brandteknik. Området bärförmåga vid brand är viktigt och det finns potential för utveckling av innovativa metoder och nya synsätt för en bra riskhantering inom området.

Remissen hittar ni i sin helhet på Boverkets webbplats. Frågor och kommentarer får ni gärna skicka till mig (michael.stromgren@boverket.se).

Brandkonsultföreningen, BRA, debattinlägg

Brandkonsultföreningen, BRA, mfl. har skrivit ett debattinlägg angående de nya konstruktionsreglerna.

Man konstaterar bland annat att enplans hallbyggnader inte är något problem för räddningstjänsten ur ett kollapsperspektiv och att det finns andra viktigare saker att fokusera på i förslaget till nya regler. Bland annat bedömer man att sprinklade BR1-byggnader kan vara ett större problem vid eventuellt sprinklerfel.

I inlägget skriver man också om resthållfasthet efter brand.

Visst är rökdykning lagligt

I första hand handlade mitt inledande inlägg om att det saknas ett system/organisation som tar hänsyn till räddningstjänstens arbetsmiljöfrågor i remissen av de nya konstruktionsreglerna med avseende på brand. Jag konstaterade att MSB gjort en i mina ögon bra insats i sitt remissvar men jag saknar att Arbetsmiljöverket och/eller någon arbetsgivarorganisation engagerar sig i räddningstjänstpersonalens arbetsmiljö när det finns en möjlighet att påverka den.

Tyvärr råkade jag irritera Brandkonsulterna, BRA, när jag i förra nyhetsbrevet skrev att BRA tyckte det var bra för räddningstjänsten att byggnaderna blev sämre. Det var inte illa ment utan syftade till att locka räddningstjänstpersonal att läsa om konstruktionsremissen. Skrivningen BRA gjorde i sitt remissvar om att man genom att ställa krav på brandklassade bärverk också indirekt ställer krav på räddningstjänsten personal att göra en rökdykarinsats tolkade jag som att BRA anser att det är bättre att inte ha några krav för att därmed ta bort incitamentet att rökdyka. Det vill säga att en sämre brandklass är bättre för räddningstjänsten. Men det var som sagt inte meningen att någon skulle ta illa upp.

Syftet med inlägget handlade om att få med räddningstjänstens arbetsmiljö på banan i remissarbetet. Eftersom svaret från BRA handlar om detaljer i remissen vill jag ändå delge min syn på vissa punkter.

BRA skriver att det är ett orealistiskt önsketänkande att hallbyggnader inte ska kollapsa vid brand och att femtio års erfarenhet av denna typ av hallbyggnader inte inneburit att någon från räddningstjänsten skadats eller omkommit till följd av kollaps av sådana oklassade tak.
Jag tror också det är orealistiskt att undvika kollapser men jag tror inte det går att urskiljningslöst dra några slutsatser av de senaste femtio årens inträffade kollapser. För visst är det väl så att oklassade byggnader för femtio år sedan oftast hade en betydligt grövre, termiskt trögare, och därmed robustare konstruktion än de materialoptimerade konstruktioner vi ser idag. Tunnplåtsbalkar med tunga tak på, takplåt med stomstabiliserande funktion och betongbalkar upplagda på minimala klackar. Konstruktioner optimerade enbart för att klara av precis den lasten de är dimensionerade för under normal temperatur.

Jag tror att man i framtiden kommer att se kollapser i ett tidigare skede än man gjorde för femtio år sen. Hallbyggnader idag kan också ha en annan funktion än tidigare, där nu halvpublika miljöer kombineras med hög brandbelastning. Detta kan ge räddningstjänsten andra insatsförutsättningar jämfört med tidigare. Det är därför viktigt med eftertanke.

Sen behöver inte nödvändigtvis en klassning vara lösningen. Det viktigaste är egentligen att kunna riskbedöma byggnaden vid insats och att kanske kunna få någon form av förvarning innan en eventuell kollaps sker. Det borde gå att på ett billigt sätt skapa konstruktioner som ger en liten förvarning innan de rasar.

Föregående tanka på kollapströga byggnader låter såklart dumt om man som BRA förutsätter att det inte ska ske rökdykning i denna typ av byggnader och att kritisk miljö för rökdykning uppnås tidigare än kollaps sker. Jag kan inte bedöma kollapstid kontra kritisk miljö. Jag vet bara att det går att rökdyka under ganska svåra förhållanden.

BRA skriver att "Motivet för att dimensionera ett bärverk får aldrig vara att "möjliggöra" en räddningsinsats som är olaglig sett från arbetsmiljösynpunkt."
Det är fel. Det är inte olagligt rökdyka. Däremot ska det ske en riskbedömning innan rökdykning och om riskerna är stora jämfört med vad som kan uppnås ska annan metod väljas. Om det finns liv att rädda finns det mycket att uppnå. Då kan man också enligt AFS 2007:7 acceptera högre risker.

Rökdykning är alltså fortfarande en laglig metod som finns i räddningstjänstens verktygslåda och som kommer att behöva användas när livräddande insats behövs. Det måste man ta hänsyn till i regelarbetet och inte felaktigt påstå att rökdykning är förbjudet. En utrymningssituation behöver inte gå perfekt och då förväntas räddningstjänsten gå in i byggnaden.

BRA skriver om resthållfasthet efter brand: "Den resthållfasthet en konstruktion har efter en brand är inte alls kopplad till bärförmågan under själva branden. En konstruktion som har ett formellt högt brandmotstånd kan ha betydligt lägre restbärförmåga än en konstruktion som har ett lägre formellt brandmotstånd. Rivning är alltid ett riskfyllt arbete vare sig det gäller normal rivning eller rivning efter en brand. Arbetet måste utföras efter noggrann planering och vid behov kvarvarande resthållfasthet bestämmas innan arbetet påbörjas."
Att bedöma resthållfasthet efter brand är ett område där jag skulle vilja lära mig mer. Särskilt detta med resthållfastheten på moderna superoptimerade konstruktioner. Finns det någon som har ett lästips eller annat tips i ämnet så hör gärna av er.

Slutligen vill jag återkomma till det som det ursprungliga inlägget handlade om och som vi sett exempel på i denna debatt. Jag med min operativa räddningstjänstbakgrund saknade kunskap om vissa konstruktionssaker som BRA är duktiga på och jag kunde komplettera med kunskap om rökdykarreglerna som BRA saknade. Om många med olika bakgrund och specialområde engagerar sig i remissförfarandet kan dessa kunskapsluckor täckas igen och slutresultatet blir troligtvis bättre.