Liknande ärende i Trelleborg

Vi hade ett likartat ärende för inte så länge sedan. Det började med att byggherren tog in en preliminär brandskyddsdok av en brandkonsult. Konsulten ville bygga det som ett särskilt boende. En kort tid därefter blev vi kontaktade av en helt annan konsult som i direkt "förhandling" med oss (vilket inte kan betraktas som rätt väg att gå) undrade om man inte kunde nöja sig med att göra ett helt våningsplan som en brandcell för tolv ensamkommande flyktingbarn (och därigenom slippa göra varje boenderum som en egen brandcell med de kostnader som detta medför). Konsulten menade att man i ett boende av den här typen mer eller mindre levde som i en "familj".

Detta tyckte vi var mycket tveksamt med utgångspunkt i bland annat följande:

- Barnen kan förmodas vara psykiskt instabila på grund av sina tidigare upplevelser och det bör fungera som ett incitament för ett starkt brandskydd.
- Om man bedömer att personal krävs på plats dygnet runt kan det väl i många fall inte anses vara ett vanligt boende?
- Familjebegreppet blir konstigt eftersom barnen inte känner varandra, bor där olika länge, inte talar samma språk och tillhör helt olika kulturer och religioner. Dessa faktorer är snarare en förutsättning för konflikter och i värsta fall anlagda bränder.

Efter att ha stretat emot ett tag ändrade sig byggherren. Det lösning som den första konsulten föreslog blev också den som gällde, vilket känns rätt.

MVH

Carl-Henrik Holmgren
Räddningstjänsten Trelleborg

Samma frågeställning i Laholm

Hej! Brottas även vi med detta ämne. Fick ett svar från Boverket som man lämnat till Bromölla kommun. (Finns ett diareinummer på detta som heter 1281-640/2012) Kortfattat så står det i mailet att det finns verksamheter som kan vara svåra att katergorisera och Boverket inte kommer att ta ställning för alla verksamheter. En bedömning får göras utifrån de förutsättningar som verksamhetsklassindelningen bygger på. Vidare säger man att se ett det som ett vanligt boende, verksamhetsklass 3, där alla bor i en brandcell har man däremot svårt för att göra utifrån följande kriterier:
- De boende är placerade där och kan inte påverka sin situation eller i övrigt vilka som bor där.
- De har inte god lokalkännedom.

Detta anser jag inte säger så mycket samtidigt som det är lite motsägeslefullt. Lokalkännedom tex när får man det? Jag anser att man bör få det ganska snart eftersom man bor där lite längre. Ur detta perspektiv Vk3 anser jag. den första motiveringen håller jag med om dvs att man inte själv kan påverka och ur detta perspektivet 4-5 någonting. Det var även det svaret jag fick muntligt från Boverket när jag kontaktade dem att det var deras bedömning. Håller helt med Carlhenrik i hans utgångspunkter. Dilemat är precis som PO skriver i sista stycket.

Mitt dilemma är nu att meddelade byggherren (kommunen) att det rör sig om Vk 4-5. Dokumentation upprättad samt ombyggnation pågår som bygger på Vk3. Byggnadsnämnden anser att det inte kräver bygglov då det varit bostad tidigare och man har därför inga synpunkter enligt PBL!!!! Hur skall man göra här? Varför är det alltid vi som skall stå med SvartePetter????


Har sökt både Bov och MSB för lite tydligare riktlinjer etc men än så länge inte fått någon kontakt!