Allmänt meddelande

Kollapsa
No announcement yet.

Konstruktionsbränder, vad bör man testa i en rivningskåk?

Kollapsa
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Visa
Clear All
Nya inlägg

  • Konstruktionsbränder, vad bör man testa i en rivningskåk?

    Umeå har kommit över två rivningskåkar som de tänkte använda till att lära sig mer om konstruktionsbränder. Nu efterlyser de kunskap och idéer samtidigt som de bjuder in intresserade att medverka eller observera. Härligt initiativ!

    Vi inom Umeå Brandförsvar och säkerhet efterlyser erfarenheter kring hanterande av konstruktionsbränder.
    Hur hanterar andra detta?
    Finns det något vetenskapligt material att ta del av?
    Är det andra som arbetar kring detta som vill samarbeta?

    Vi kommer att genomföra tester i två olika hus den 16 och 17 april och de som vill medverka och/eller följa dessa är varmt välkomna.
    Inriktningen på testerna är bränder i konstruktionen. Vi har i dagsläget inte spikat exakt vilka tester vi ska genomföra så det finns möjlighet att påverka för den som är intresserad.
    Husen är två sommarstugor på mellan 50 och 80 kvadratmeter. Det är envåningsbyggnader med regelkonstruktion.

    För mer info eller lämnande av erfarenheter/tips nås jag på:
    martin.feuk@umea.se
    0702-22 48 07
    090-16 22 16


  • #2
    Dåligt med "vetenskap" på området, finns mig veterligen varken rapporter eller tester gjorda. Dock finns det räddningstjänster som arbetar med frågan och gör egna tester.

    Spontant så är min tes att konstruktionsbränder i regel aldrig ska friläggas i första skedet, friläggning ökar syretillförseln och branden kryper vidare.
    Vid risk för konstruktionsbränder ska ventilering av byggnaden hållas till ett minimum, alla tryckökningar och ökade flöden ska förväntas öka brandspridningen i konstruktionen.
    Konstruktionsbränder eller bränder i mindre utrymmen ska i första hand identifieras med värmekameror eller med händerna.
    När en värmekälla hittats ska en begränsande åtgärd sättas in primärt med borrmaskin+dimspik eller borrmaskin+caf-spik.
    Problemet är generellt inte mängden släckvatten utan placeringen av det. Därav ska endast en kortare dusch på 3-5 sekunder göras i varje hål där samtidigt dimspiken rörs om både ut och in och runt i hålet. Flera sådana hål görs primärt ovanför värmekällan men sedan även i och runt omkring.
    Används caf-spik kan man förvänta sig att mindre hål krävs då caf sprider sig bättre genom isolering mm.
    När primära områden behandlats ska övervakning ske, om temperaturer går neråt ska inga åtgärder göras förrän temperaturen nått en låg nivå.
    Om temperaturer ökar måste nya hål göras för att komma åt härden.
    Då samtliga temperaturer är låga/påväg ner så kan en eventuell friläggning ske, denna skall då göras med hänsyn till restvärde och kunden i fokus.
    Ett generellt fel som görs är att för mycket vatten används och man accepterar inte att material tar tid på sig att bli kalla. Dvs man dränker ner väggar för att trä eller gips svalnar långsamt. Därav är förändringar i temperatur kanske mer viktig än temperaturen i sig.

    Att ett gäng brandmän ska ödelägga huset med motorsågar ser jag som undantagsfallet, det är varken bra för brandsläckningen eller kunden.
    Lägg därtill riskerna och de fysiska ansträngningarna med att såga/bryta väggar så är det ytterligare anledningar till att byta metod.


    Ang att öva just konstruktionsbränder så hade jag övat kring ovanstående flöde.
    Starta antingen rumsbränder som får brinna länge (kräver ganska lång brinntid för att få sådana bränder) och släck ner dessa och gå över till fas 2 som är konstruktionsbränder.
    Eller starta i enkom konstruktionsbränder genom att ta upp luckor i väggarna och tänd på, låt de ta sig bra, använd gärna en fläkt och jaga på branden lite, och sedan stäng till med en skiva efter.

    Jag hade gärna medverkat i Umeå men jag är bortrest vid tillfället.

    / Lars Ågerstrand
    / Lars Axelsson
    073-7274965

    Kommentera

    Annonser

    Kollapsa

    Working...
    X