Om boendet klassificeras som VK3b (dvs man använder BBR 21) kan man läsa följande

5:353 Verksamhetsklass 3Bostäder i verksamhetsklass 3 ska förses med anordningar för tidig upptäckt och
varning i händelse av brand. Signalen ska kunna uppfattas i de utrymmen där
personer vistas mer än tillfälligt.
Väg till utrymningsväg i gemensamhetsutrymmen i verksamhetsklass 3B ska
vara försedda med nödbelysning. (BFS 2014:3).
Allmänt råd
Anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand bör vara
brandvarnare i verksamhetsklass 3A.
Anordningar för tidig upptäckt och varning i händelse av brand bör vara
utrymningslarm som aktiveras med automatiskt brandlarm i verksamhetsklass 3B. (BFS 2014:3)

Vid förenklad dimensionering är det alltså brand- och utrymningslarm som gäller.

Vimmerby arbetar enligt konsekvensutredningen för att bedöma Vk3b - 2014

Roger Linder i Vimmerby berättar att de arbetar enligt konsekvensutredningarna som gjordes inför införandet av Vk3b när man bedömer vilka krav man kan ställa på boende i klass Vk3b.

Konsekvensutredningarna är bifogade nedan.

Är det alltid säkert att ett asylboende ska kopplas till VK3B? Det är väl relevant att göra en avvägning mellan VK3B och VK4.. Jag kan tycka att det i många fall känns oerhört skäligt med dörrstängare till samtliga boenderum!

Vidare anser jag att både risken för, samt konsekvenserna vid en brand i ett asylboende är förhöjda. Dessutom kan man ifrågasätta om de boende alltid har en god lokalkännedom...

Min personliga åsikt är att man inte alltid bör se asylboende = VK3B, i vissa fall är VK4 en skäligare kravnivå.

Upp till projektören

Det är ju rimligt att byggherrens brandprojektör tar ansvar för vilken verksamhetsklass och Br som denne projekterar efter. Är det ändrad användning så ska ju i princip alla nybyggnadskrav följas.

I Vk3B ska ju varje grupp av boenderum avskiljas i lägst EI60 och varje boenderum i sig som EI30 och max 6 personer får uppehålla sig i denna grupp av boenderum. Det finns inget mellanting till Vk3B eller 4, så det är antingen eller. Men det går alltså inte att avskilja varje boenderum i EI30 och vara nöjd utan kravet på varje grupp gäller fortfarande. Då tillkommer även brandskyddet för ventilationen. Undantaget är om Vk3B förses med boendesprinkler, då försvinner EI30-kravet men inte EI60-kravet.

Går inte detta ovan att genomföra fullt ut så ligger Vk4 närmare tillhands, alternativt får byggherren göra en analytisk dimensionering av brandskyddet. Mycket hänger ju på hur många personer som samtidigt vistas i gruppen av boenderum. Hur byggherren väljer att tekniskt utforma sina brandcellsgränser är ju upp till denne att bestämma men rent praktiskt kan det förstås kosta lite att höja upp till EI60 i befintliga verksamheter.

Sedan ska ju brandskyddet förutsätta att brand uppkommer och följs BBR 21 med förenklad dimensionering så får inte sannolikheten för brand spela in. Följs byggreglerna så blir brandskyddet skäligt och då finns det heller inte fog för att kräva högre nivå på brandskyddet.

Ur konsekvensanalysen

Därtill kan man fråga sig om allvarliga språkförbistringar kan leda till försämrad lokalkännedom samt förmåga att sätta sig själv i säkerhet. Att ställa krav på dörrstängare till varje rum och ev. trapphus i ett asylboende
borde också kunna argumenteras för med hänsyn till kulturella skillnader i utrymningsbeteende med Rinkebybranden i bakhuvudet. Kanske något generaliserat...

Vem skulle kunna svara på hur länge en asylsökande person förväntas befinna sig i ett asylboende. Är det frågan om några dagar eller är det månadsvis? Är det det förstnämnda finns ju belägg för att lokalkännedomen ej är god och man bör därför säga att det är verksamhetsklass 4 snarare än 3b

Migrationsverkets egen ambition

>>>

I det dokumentet som är framtaget av Migrationsverket själv för "tillfälliga anläggningsboenden" eller vad man skulle kunna tolka som asylboende
så är ju deras ambition på brandskyddet att likställa med brandskydd i vk4 (Hotell,vandrarhem...)

Varpå det följer en lista på vad dem anser gäller för det tekniska brandskyddet.

Till grund ligger ju vilken typ av verksamhet som ska bedrivas. Ett asylboende kan ju vara utformat på flera olika sätt så det måste ju inte vara Vk3B. Allt beror ju på vilken byggnad det är och hur många personer som bor där, ensamma eller i familjer, antal rum osv. Att ställa krav utöver Boverkets byggregler vid nybyggnad är svårt, byggreglerna tar inte hänsyn till kulturella skillnader utan till själva byggnadens tekniska brandskydd. Håller med om att vistelsetiden är viktig för lokalkännedomen och ett riktmärke verkar vara just en månad, som det står i konsekvensutredningen från Wuz.

I fallet med Vk3B så förutsätter den egentligen att det finns personal på plats som kan assistera vid utrymning (därav bl a kravet på nödbelysning). Vid en placering, som det är frågan om, så måste ju också verksamheten också se till att de boende informeras om hur brandskyddet är utformat på ett sätt som gör att de förstår (till exempel deras modersmål). Det känner jag spontant är en oerhört viktig del i verksamhetens SBA. På ett vanligt hotell (Vk4B) så räcker ju t ex en utrymningstavla innanför rumsdörren på de vanligaste stora språken - någon mer information får man ju inte - men det behöver inte vara tillräckligt för ett asylboende/anläggningsboende, oavsett verksamhetsklass.

Om Migrationsverket ställer högre krav, t ex krav som kan jämställas med Vk4 för att de ska köpa platser vid boendet, ja då är det en sak mellan beställare och utförare som står över BBR givetvis. BBR är ju en miniminivå.