Om du inte kan logga in på Utkiken kan det bero på att Internet Explorer inte längre supportas. Microsoft slutade supporta Internet Explorer 2013 och nu har även Utkikens plattform slutat fungera med Explorer. Testa Chrome, Edge eller någon annan modern webbläsare så bör det funka. Annars säg till. po@utkiken.net
Välkommen till Utkiken.
Du vet väl om att över 100 räddningstjänster abonnerar på tillgång till Utkiken för samtlig personal.
Kontakta po@utkiken.net om du undrar om just din räddningstjänst abonnerar.
I detta ämne samlas kunskap om kompositmaterial, kompositmaterial vid brand och hur man kan hantera farorna med kompositmaterial vid räddningsinsatser.
Faror från kompositer på skadeplats - Luftfartsverket 2003
Flygbranschen var tidiga på att utnyttja kompositernas starka och lätta egenskaper. Det innebär också att flygplatsräddningstjänsterna är de som besitter mycket kunskap på området.
Bifogat är ett dokument om skadeplatsarbete och kompositer framtaget av Luftfartsverket. Rubriken är
KOMPOSITMATERIAL I FLYGPLAN, FAROR VID SKADEPLATS
Medvetenhet om olycksplatsens faror
inte en fråga enbart för brandmannen
Rutiner på skadeplats med kompositer - Swedavia 2010
Swedavia som driver Airport Academy på Arlanda har tagit fram en handbok för brandmän. I denna handbok finns ett kapitel som handlar om faror på skadeplats. Där beskrivs mycket om riskerna med kompositmaterial på en skadeplats och hur man kan arbeta på ett säkert sätt.
Jag tycker det är väldigt intressant med metoden att binda kompositerna med vattendimma, vaxemulsion eller vattenbaserade geler som beskrivs i handboken.
Likaså tydliggörs behovet av att ha någon skyddsnivå där det kanske inte är andningsapparat med tryckluft som behövs utan där filtermasker är ett fullgott alternativ.
Saneringsbehovet efter arbete på en skadeplats med kompositer är tydligt beskrivet. Inte bara sanering av platsen, utan ett seriöst omhändertagande av använd personlig skyddsutrustning och materiel.
I insatsledarhandboken, kapitel 5, beskrivs hur omhändertagande av skadade behöver ske efter att de varit utsatta för kompositer. Även sanering av egen personal beskrivs i detta kapitlet.
Haverikommissionen ser brister i kommunal räddningstjänst avseende kompositkunskap
Haverikommissionen har vid två tillfällen uppmärksammat MSB på att Svensk räddningstjänst saknar kunskap om hur man ska agera vid brand- och räddningsinsatser i kompositmaterial.
2008 skrev man så här:
Statens räddningsverk rekommenderas att:
Verka för förbättrad utbildning och träning av räddningstjänstens personal i kontaminerat område (RM 2008:01 R13).
I Haverikommissionens årsberättelse framgår att Räddningsverket/MSB är den enda myndigheten som inte besvarat rekommendationen eller vidtagit någon åtgärd.
2010 skrev Haverikommissionen så här:
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, rekommenderas tillse att:
väldefinierade taktiska rutiner upprättas efter samråd med andra samverkande myndigheter och organisationer och att ett generellt tillvägagångssätt utarbetas för användning av nödvändig skyddsutrustning samt sanering för räddningstjänstens personal vid räddningsinsatser där risker med kompositer kan förekomma (RL 2010:15 R1), samt att [*=1]räddningstjänstens personal får nödvändig information och utbildning för att identifiera och beakta risker samt kunna genomföra säkra och effektiva räddningsinsatser där kompositmaterial förekommer (RL 2010:15 R2).
Rapporterna är bifogade i sin helhet. Jag har ställt frågan till MSB om vad man gjort fram till nu för att uppfylla Haverikommissionens rekommendationer.
Såhär svarar man:
"Igår var några från MSB i Linköping och var med på Symposiet "Brand och andra risker med farkoster innehållande kompositer".
MSB håller på att göra ett inslag i 90-sekunder serien. Denna utbildnings- och informationsvideo bör vara klar innan sommaren.
Länken du har klickat på leder till en sida som inte finns på msb.se. Testa istället att göra en sökning i sökfunktionen.
Vi kommer också att ta fram ett kunskapsmaterial tillsammans med andra berörda. När detta kan bli klart går inte att säja, förhoppningsvis innan årets utgång."
Kunskapsmaterial är bra. Jag anser att kunskapsmaterialet behöver kompletteras med riktlinjer om hur man bör agera vid insatser med brinnande kompositmaterial. Jag lämnade mina synpunkter till MSB där jag säger följande:
"Kompositmaterial vid brand verkar ju vara av samma farlighetsgrad som asbest. Och generellt hanterar räddningstjänsten brand i kompositmaterial och brand där asbest flyger i luften som vilka bränder som helst. Det finns tillräckligt med kunskap för att kunna rekommendera vilka metoder och vilket tankesätt som ska användas när det kan förekomma spridning av dessa ämnen. Sen behövs det givetvis tillföras kunskap också, men man kan komma riktigt långt med den kunskap som finns idag. Så min personliga åsikt är att ni borde komplettera kunskapsmaterialet med praktiska rekommendationer som påvisar att detta är en helt annan typ av brandskadeplats än dem vi är vana att se. Inom flygräddningstjänst hanteras en skada med brinnande kompositer som en farligt godsinsats
Funderar man på var kompositmaterial förekommer i större omfattning så är det ju ett betydligt mer omfattande problem än bilar och flygplan. Fiskeredskapsbutiken, golfbutiken, sportaffären, hockeyförrådet och så vidare är alla fulla av kompositmaterial. Och förekomsten lär ju inte minska i samhället i stort.
Intressant att få reda på för räddningstjänsten borde också vara hur stor förekomst av kompositer som behöver finnas för att man ska använda sig av en kompositmetodik. Räcker det med ett fiskespö i ett källarförråd eller krävs det ett golfset eller behöver det vara ett helt hockeylags klubbor?"
Utkiken använder personlig data från användarna av Utkiken genom att spara cookies och liknande för att ge en bra användarupplevelse. Delar av denna data används även för att få bra innehåll i nyhetsbreven. Ingen data säljs eller delas vidare till någon tredje part. För mer info läs Personuppgifts- och cookie-policy.
Genom att klicka på "JAVISST" nedan, är du med på ovanstående.
Kommentera