Den tekniska utvecklingen, bland annat i form av telekommunikation med hög bandbredd och miniatyriserad energisnål elektronik, stimulerar investeringar i IoT-system (Internet of things/"Sakernas internet") och framväxten av fenomen som "smarta städer" och "smarta bilar." Förväntningen är att en ökad tillgång på (relevant) data skall möjliggöra uppföljning och effektivisering av existerande verksamhet och skapandet av helt nya tjänster. Samtidigt finns det en potential i att IoT-system som primärt är utvecklat för ett visst syfte kan komma till användning i en helt annan verksamhet, exempelvis för samverkan vid samhällskriser. Särskilt myndigheter kan tänkas vara benägna att samverka kring IoT-system. I föregående arbete fokuserades på framväxande civila IoT-system, men i det här arbetet tas ett steg närmare nyttan för Försvarsmakten genom att undersöka hur FM skulle kunna förstärka sin lägesbild med hjälp av offentliga IoT-system. MSB:s modell för lägesbildsarbete och hur den har tillämpats i Stockholmsregionen studeras, samt dess relevans för Försvarsmakten diskuteras. De tekniska lösningar en arbetsgrupp inom Nato har använt för att förstärka den militära lägesbilden i samverkan med en smart stad studeras också och nyttan med dessa lösningar för att möjliggöra IoT-samverkan i syfte att förstärka Försvarsmaktens lägesbild diskuteras.

Den tekniska utvecklingen, bland annat i form av telekommunikation med hög bandbredd och miniatyriserad energisnål elektronik, stimulerar investeringar i IoT-system och framväxten av fenomen som "smarta städer." Målet är att ökad tillgång på (relevant) data skall möjliggöra uppföljning och effektivisering av existerande verksamhet eller skapandet av helt nya tjänster. Samtidigt finns det en potential i att IoT-system som tjänar ett visst syfte kan komma till användning i en annan verksamhet, exempelvis för samverkan vid samhällskriser. Särskilt myndigheter kan tänkas vara benägna av att samverka kring IoT-system. Försvarsmakten skulle kunna vara intresserat att förstärka sin lägesbild i ett insatsområde med hjälp av offentliga IoT-system. I den här rapporten undersöker vi dels hur stor beredskapen för IoT-samverkan är idag (år 2019) hos svenska offentliga organisationer, vilken visar sig vara begränsad, dels exempel på IoT-samverkan utanför Sverige och hur utvecklingen skulle kunna se ut i den närmaste framtiden. Rapporten har dessutom två självständiga och mer tekniska delar: hantering av strömmande data och informationsbearbetningsmetoder. Data som genereras av IoT-system utgörs ofta av en ström av data och vi beskriver ett tekniskt stöd för att hantera sådana dataflöden. Vi presenterar också en litteraturstudie över metoder (främst från AI-området) som kan användas för att bearbeta den strömmande IoT-information samt förbättra hanteringen av IoT-system. Vi avslutar med några rekommendationer för vidare arbete.