Telefonintervju med Västerbergslagen

Telefonintervju med Rune Arvidsson, räddningstjänsten i Västerbergslagen, angående Pers frågeställningar i detta forum.

Västerbergslagen har ännu inte tecknat avtal med sina automatlarmsobjekt. Dock finns avtalsförslag klara att ta i bruk. Det beräknas ske inom något/några år. Avtalsförslagen finns i Utkikens dokumentarkiv.

Man räknar med att ha två olika avtalstyper. Ett avtal för de objekt där automatiskt brandlarm är att betrakta som räddningstjänst och ett avtal för de objekt där ett automatiskt brandlarm genererar teknisk service (dvs en person i en bil).

Ett onödigt förorsakat larm genererar en kostnad för kunden på 1% av basbeloppet.

Nycklarna finns idag på stationen (ca 100st), men det finns en strävan att inom några år ha nyckelskåp ute på objekten och en nyckel till samtliga nyckelskåp. Dock upplever man inte att det är några stora problem med det sättet man hanterar det idag.

Telefonintervju, Luleå

Telefonintervju med Patrik Juhlin vid Luleå räddningstjänst.

SOS Alarm AB hanterar mottagning av automatiska brandlarm samt nyckelhanteringen kring desssa. Räddningstjänsten tar med sig nycklarna ut från stationen, som också inhyser SOS-centralen.

Räddningstjänsten åker antingen på larmen som teknisk kontroll (1 pers i en bil) utan blåljus eller som räddningstjänstuppdrag med blåljus. Bedömningen huruvida man skall åka som teknisk kontroll eller räddningstjänst grundar sig på hur bra SBA-arbete objektet gör samt mängden onödiga larm ett objekt genererar. Om ett objekt som hanteras som räddningstjänstlarm genererar 2-3 onödiga larm på ett år flyttas de över till den gruppen som hanteras som teknisk kontroll. En teknisk kontroll kostar i skrivande stund 2263 kr.
Krav-anläggningar hanteras alltid som räddningstjänst, men detta upplevs inte som något problem då de hittills har ett så bra SBA-arbete att de ändå skulle hamna i denna grupp.

Dokument från Luleå kommer inom kort att finnas i Utkikens dokumentarkiv.

Telefonintervju, Bergslagen

Telefonintervju med Susanne Berg, Bergslagens räddningstjänst.

Bergslagens räddningstjänst har egen larmcentral. Det finns brandlarm kopplade tillsammans med inbrottslarm och de tas emot i denna larmcentral. De kallas för brandindikeringslarm och genererar ett automatiskt brandlarm som brandstyrkan åker på med blåljus. Rökvarningslarm inkopplade till väktarbolag åker man inte på såvida inte väktare varit på plats och konstaterat brand. Samtliga automatiska brandlarm är inkopplade så att brandstyrkan alarmeras helt automatiskt utan fördröjning på grund av hanteringstider i larmcentralen.

Bergslagens räddningstjänst tecknar avtal med objektsägarna eller objektsinnehavarna. I avtalet framgår att räddningstjänsten kan debitera samtliga larm som inte är konstaterad brand.

Bergslagen har inga nycklar ute på objekten.

Telefonintervju, Sala-Heby

Telefonsamtal med Dick Forsberg, räddningstjänsten Sala-Heby.

Sala-Heby åker på brandindikeringslarm som kommer in till annan larmcentral om den andra larmcentralen har avtal med SOS alarm. Det ställs inga krav på godkända larmanläggningar så länge larmet går via SOS. De enda larm räddningstjänsten ställer krav på är myndighetsanläggningar.

Larm anslutna till SOS tas emot under förutsättning att det tecknas avtal med räddningstjänsten. Det finns en avtalsvariant om det finns ett fasadnyckelskåp på objektet och ett om det inte finns.

Debitering av larm sker då det handlar om larm utlösta av slarv eller dåligt underhåll av anläggningen. Det finns en blankett som fylls i av befälet på plats. innehållet i rapporten bedöms sedan av en person för att få en likformig bedömning av slarv eller inte slarv.

Samtliga objekt anslutna till SOS skall ha nyckelskåp med aktuella nycklar. Det är dock upp till objektet om man vill ha detta nyckelskåp larmat eller ej. Det finns vissa objekt som valt att koppla det till brandlarmet och andra som valt att koppla det till inbrottslarmet.

Modellen på nyckelskåp valdes efter en upphandling. Nyckeln till nyckelskåpen finns i insatsledarens jour-knippa samt i vissa brandbilar. I det senare fallet i larmade skåp.

Telefonintervju, Nerikes brandkår

Telefonintervju med Roger Johansson, Nerikes brandkår.

Nerike åker på brandindikering som inkommit till annan larmcentral än SOS och trots att det inte finns avtal med objektet. Dock debiteras dessa uppdrag alltid. Man åker med en 1+4 enhet.

Nycklar till objekten finns i nyckelskåp på stationen. I vissa fall finns dock ytterligare nyckelskåp ute på objekten som innehåller fler nycklar.

Debitering av larm sker i alla fall då det inte är räddningstjänst. Larm uppkommet på grund av slarv och larm av okänd anledning debiteras. Kostnaden är drygt 4000 kr plus moms.

Telefonintervju, Umeå

Telefonintervju med Krister Andersson, Umeå brandförsvar.

I de fall det kommer in larm till SOS från annan larmcentral på grund av att de inte har resurser att skicka alarmeras räddningstjänsten. Om det vid framkomst konstateras att det inte är räddningstjänst debiteras vaktbolaget med den summan man normalt debiterar objekten vid onödiga larm.

Nycklarna är placerade i ett nyckelskåp på stationen. Om alla bilar är ute på andra uppdrag och stationen för övrigt är tom på personal skickas en bil tillbaka till stationen för att hämta nycklar medan huvudstyrkan beger sig till det larmande objektet.

Debitering av larm sker i de allra flesta fall. Det finns tydliga rutiner som anger vad som skall debiteras. (Anslås inom kort på Utkiken). Utryckningsbefälet på plats får inte meddela objektet att larmet skall debiteras eller inte. Det avgörs av en person som bedömer samtliga automatlarm. Syftet är givetvis att få en rättvis/likformig bedömning av debiteringen.
Objektsägaren/hantverkare eller annan person på objekten får ringa motbud om det inte är brand. Om räddningstjänsten ändå behöver åka ut och återställa debiteras 900 kr i återställningsavgift.
Ett onödigt larm kostar 5350 kr.

Internetsida, Räddningstjänsten syd

Räddningstjänsten Syd har en mycket uttömmande beskrivning av sin automatlarmshantering på sin websida. Alla kommuner i förbundet hanterar inte frågan på samma sätt, men de bifogade dokumenten beskriver Malmö och Burlövs sätt.

Mälardalen, telefonintervju ang automatiska brandlarm

Telefonintervju med Tapio Kanerva, Mälardalens brand och räddningsförbund.

Man åker inte på larm som vidarebefordrats till SOS från annan larmcentral på grund av att SOS inte utför alarmering på dessa larm. Man skulle dock gärna åka på brandvarningslarm under förutsättning att objektsägare/innehavare tecknade avtal med räddningstjänsten.

Automatlarm anslutna till SOS kan teckna antingen ett B-avtal eller ett A-avtal. Ett A-avtal är billigare i årsavgift än ett B-avtal. En anläggning med ett A-avtal får betala för onödiga larm från första larmet medan en B-anläggning får ha tre onödiga larm utan att det debiteras.

Kriterierna för debitering av larm är väldigt enkla. Befälet ute på platsen skall ställa sig frågan: Hade man ringt 112 om larmet ej varit kopplat till räddningstjänsten? Om svaret är nej skall larmet debiteras.

Tillträde till objektet kan ske på flera olika sätt. Bland annat nyckelskåp, nyckeltub eller dubbla låscylindrar på dörr.

Telefonintervju, Karlstad

Telefonintervju med Nils Weslien och Claes-Henrik Silfver:

Man åker enbart på SBF-godkända larm.

Man har nycklar på stationen men strävar efter att få nyckelskåp ute på objekten.

Man debiterar i princip alla larm som inte är brand, men insatsledaren gör en egen bedömning i samband med larmet. Dessutom granskas samtliga rapporter av en chef innan faktura skickas. Man friar hellre än fäller.

Onödiga larm kostar 4000 kr plus moms.

Telefonintervju, Värends räddningstjänst

Telefonintervju med Tony Hultgren, Värends räddningstjänst.

Värend åker inte på automatiska brandlarm om det inte finns avtal med ägaren. Larmen behöver inte vara kopplade till SOS Alarm. Av totalt ca 380 anläggningar finns det 10-15 st som är kopplade till annan larmcentral där SOS vidareförmedlar larmet.

Angående nyckelhantering har man under lång tid haft fasadnyckelskåp ute på objekten. Ägaren köper skåpet. Låset levereras till räddningstjänsten som också installerar det. Kostnaden för detta faktureras ägaren.

Dokumentation över Luleås automatlarmsarbete

Bifogat finns de dokument Luleå använt under sitt arbete med nya automatlarmsrutiner enligt tidigare inlägg.

Helsingborg, automatlarmshantering

Bifogat finns en beskrivning av hur Helsingborgs brandförsvar arbetar mot onödiga automatiska brandlarm.

Halmstad om automatlarmshantering - 2010

Så här säger Ulf Pettersson i Halmstad om deras hantering av automatiska brandlarm:

"- Vi har tagit fram en lathund som skall hjälpa berörda befäl så att vi kan hålla en likvärdig bedömningsnivå.

- Jag som ansvarig för automatlarmen följer upp samtliga larm månadsvis och kontaktar objekten i de fall uppgifterna i insatsrapporten INTE har klargjort händelseförloppet till vår belåtenhet.

- I de fall vi väljer att debitera har vi ett underlag som beskriver händelsen och innehåller uppgifter ur insatsrapporten som vi bifogar fakturan.

- Vi kommer dessutom att göra ett utskick till samtliga objektsägare (ca:
350st) för att få in uppdaterade uppgifter om anläggningsskötare m.m. och samtidigt informera om våra aktuella rutiner.

- Vi har bokat in möten med de automatlarmsentreprenörer som är mest aktiva i Halland för att påtala för dem att vi vill komma in i ett tidigt skede i de fall där anläggningsägaren har en ambition att ansluta larmet till räddningstjänsten. Vi ber dem helt enkelt uppmana kunden att kontakta räddningstjänsten. Vi får då möjlighet att redogöra för de villkor som vi ställer vid nyanslutning och inte som det ofta är idag först när anläggningen skall tas i drift. Riskanalys, larmorganisation, anläggningsskötare, kontaktperson är frågeställningar som vi tar upp."

Landskrona, Automatlarmshantering - 2014

Landskrona har inga avtal med anläggningsägarna eller innehavarna för automatiska brandlarm. SOS Alarm har avtal med dessa varför inte räddningstjänsten också behöver avtal. Kommunfullmäktige har en beslutad taxa som innebär att räddningstjänsten kan debitera 5000 kr vid felaktigt utlösta automatiska brandlarm samt 2000 kr för varje timme, efter den första, man behöver befinna sig vid objektet om inte anläggningsskötaren dyker upp. Om taxorna förändras skickas ett brev till anläggningsägarna så att de är medvetna om kostnaderna.
Även om det tar tid för räddningstjänsten att administrera nyinstallationer, administration och service kring nyckelskåp och objektsinformation anser man att det är en del i den kommunala servicen.