Brandskum som möjlig förorenare av dricksvattentäkter - Livsmedelsverket 2013

Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen har skrivit en rapport om brandskum som möjlig förorenare av dricksvattentäkter.Kemikalieinspektionen har också en webbsida om perflourerade ämnen: Perfluorerade ämnen (PFOS, PFOA med flera) - Kemikalieinspektionen

Fluorerade komponenter i brandskum, Dafo Fomtec - 2014

Dafo Fomtec förklarar hur moderna skumvätskor är sammansatta och hur moderna skumprodukter relaterar till de rapporter som presenterats om förgiftning av dricksvattentäkter. Dokumentet börjar så här:

Borås Miljökontor om förorenat släckvatten med eller utan skum - 2009

Borås Miljökontor svarade på en fråga från räddningstjänsten om deras skumsläckmedel är lämpliga ur miljösynpunkt. I svaret resonerar man också om förorenat släckvatten och hur man kan minska miljöpåverkan av detta.

Utfasning av PFOS-relaterade ämnen, Kemikalieinspektionen - 2004

Kemikalieinspektionens rapport från 2004 om PFOS innehåller ett intressant avsnitt där man bland annat har tagit fram statistik om skumanvändning i Sverige och vilka mängder PFOS den användningen då kunde medföra.

Observera att det är ett dokument som beskriver situationen 2004!

Miljöpåverkan från Storgöteborgs skumvätskor - 2011

En uppsats i naturvetenskap om Miljöpåverkan från Räddningstjänsten storgöteborgs skumanvändning i relation till räddningstjänstens önskan att kunna öva mer med skum.

Rapporten är framtagen av Erik Svensson och Peter Eskilsson vid Institutionen för växt och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.

Skumvätska i brunn ger massmediauppmärksamhet

Vid en brandsläckningsinsats använde räddningstjänsten skum för att släcka branden i byggnaden och för att begränsa spridning till en intilliggande byggnad. Grannfastigheterna hade egna brunnar som kontaminerades med skum vilket bland annat gav skummande vatten från kranar och vatten som smakade illa. Givetvis medför detta en mängd besvär för de drabbade.
Utan att vara insatt i några detaljer känns detta som en händelse som kan hända på de flesta räddningstjänster. Med den nya kunskapen och de frågetecken som börjar dyka upp om skumvätskor och dess miljöpåverkan är det extra viktigt att sätta sig in i problematiken och fundera på vilka åtgärder man kan göra för att undvika liknande situationer.

Att sedan MSB, enligt Ny Teknik, så tydligt tar ställning mot räddningstjänstens insats innan polisutredningen är gjord trots att man använder vad som enligt artikeln verkar vara beprövad och modern teknik är ... intressant.

En annan intressant aspekt är vem som kan bli ersättningsskyldig för insatsen. Allt detta står det mer om i Ny Tekniks artikel om händelsen: Här kommer det giftigt brandskum ur kranen - NyTeknik

Insatsutvärderingen som finns här: >>> ger en annan bild av händelsen än Ny Tekniks artikel.

MSB Revinges tänk om skumtanksanering - 2015

Bifogat finns ett PM om MSB Revinges tänk vad gäller sanering av skumtankar. Det är baserat på en intervju med Dennis Göransson om hur man kan hålla nere kostnaderna vid provtagning och sanering av skumtankar. Dessutom finns analysrapporten efter den provtagning som skedde. Analysrapporten kommer att kommenteras mer utförligt i den stora rapporten som kommer senare i år.

Swedavias saneringsmetodik skumtankar - 2011

I samband med förbudet av PFOS i skumvätska 2011 genomförde Swedavia en sanering av sina skumtankar. Bifogat är deras metodik för sanering.

MSB om PFOS och PFAS

MSB har en webbsida med information om skumvätskor och miljön: https://www.msb.se/sv/Insats--bereds...agor-och-svar/

Insatsutvärdering av brand där skumvätska förorenade brunnar - 2015

Bifogat är insatsutvärderingen av branden i Hamre, som skrivs om här: >>>.

När jag läser insatsutvärderingen känns det som att användningen av skum bidragit till att rädda grannbyggnaden som låg väldigt nära den brinnande byggnaden.

Det finns många lärdomar i insatsutvärderingen. De handlar bland annat om fläktanvändning under insats, släckvattenhantering när det finns brunnar i närområdet och att man behöver undersöka varför CAFS-systemet slutade fungera när man bytte från A-skum till B-skum.

Föreläsningar skum och miljön, MSB - 2015

MSB arrangerade en föreläsningsserie under 2015 om skumanvändning och miljön. Nu har dessa föreläsningar släppts som filmer. Det är fem delar samt en introduktion.

Del 1: Historiebeskrivning och släckmetoder, Krister Palmkvist, SÄRF

Del 2: Brandskum och Miljön, Anna Kärrman, Örebro universitet

Del 3: Miljöpåverkan av släckvatten och skum, Nina Wennström, Ramböll

Del 4: Brandskum och lagstiftning, Jenny Ivarsson, Kemikalieinspektionen

Del 5: Släckmedelsrelaterade kemikalier i brandmäns blod, Anna Kärrman, Örebro universitet

Introduktion


Historiebeskrivning och släckmetoder


Brandskum och Miljön


Miljöpåverkan av släckvatten och skum


Brandskum och lagstiftning


Släckmedelsrelaterade kemikalier i brandmäns blod

Mycket PFAS i amerikanskt dricksvatten - 2016

I den bifogade filen redovisas en amerikansk analys av PFAS i dricksvatten. Det visar sig finnas stora problem med detta i USA.

Analysrapport om PFAS i landstingets brandövningsplats i Kalmar - 2016

Bifogat finns en rapport om PFAS i marken vid landstingets brandövningsplats i Kalmar.

Bör-krav om att räddningstjänsten bör samla upp och destruera visst släckvatten - 2016

Kemikalieinspektionen, MSB och Naturvårdsverket har gett ut rekommendationer där man rekommenderar räddningstjänsterna att samla upp släckvattnet när man använt fluorbaserade släckskum.

MSB spär i samma dokument på med en egen rekommendation om att även släckvatten som innehåller andra typer av släckskum bör samlas upp och destrueras.

I skriften finns även rekommendationer om vid vilka tillfällen det kan vara motiverat att använda Fluorbaserade skumvätskor samt kunskap om vilka krav miljöbalken ställer på räddningsledaren och räddningstjänsten.