Västervik åker på inbrottslarm

Västervik började i slutet av 90-talet att åka på inbrottslarm till kommunala objekt. Orsaken var att inbrott i de kommunala objekten (skolor) ofta följdes av en anlagd brand. Syftet är alltså att åka fram och iakta och rapportera, samt vara en resurs på platsen om någon hunnit anlägga brand.

Man är väldigt tydlig med att det inte handlar om att jaga tjuvar eller att vara väktare. Det är en förebyggande verksamhet i syfte att förhindra anlagd brand och skadegörelse på kommunens objekt.

Bollnäs åker på inbrottslarm

Grunden till att Bollnäs åker på inbrottslarm är att nycklarna till de kommunala objekten förvaras på brandstationen. I inledningen var det sagt att räddningstjänsten, vid inbrottslarm till kommunala objekt, skulle åka till platsen och överlämna nycklar till Polisen.

Efter ett tag visade det sig att Polisen inte alltid dök upp inom rimlig tid varför man fick tydliggöra räddningstjänstens roll vid inbrottslarm. Nu ser rutinerna ut så här:
Alla larm är kopplade till SOS Alarm som drar larmet på en egen larmutgång, inbrottslarm.
Brandstyrkan minus en man åker ut till platsen i syfte att göra en okulär besiktning utvändigt. Om Polis är på väg avvaktar man på plats till dess de är på framme.
Om Polis inte är på väg letar man efter eventuella dörrar eller fönster som är öppna och spikar igen dessa. Man går inte in och återställer larmet.
Om ingenting syns på objektet åker man hem igen.
Brandmannen som är kvar på stationen är tillgänglig i syfte att kunna transportera ut materiel för förspikning.

Om larmet fortsätter larma meddelar man SOS att de inte ska överföra det till räddningsten fler gånger. Man antar att det är tekniskt fel och meddelar vaktmästaren för objektet.

Eda, inbrottslarm

I Eda kommun åker räddningstjänsten på inbrottslarm på vissa objekt. Bifogat finns ett avtal och en instruktion som visar hur det såg ut för en skola.
Under de åren man hållt på med uppdragen har man inte haft några incidenter.

Mora, inbrottslarm

Mora åker på inbrottslarm på kommunala objekt. I bifogat avtalsexempel finns också instruktioner.

Rättvik, Inbrottslarm

Rättviks räddningstjänst har åkt på inbrottslarm på kommunala objekt sedan 1993-1994. Bakgrunden var att kommunen ville se över sina samlade kostnader för jour och beredskap. Resultatet av översynen var som sagt att räddningstjänsten fick uppdraget att åka på inbrottslarm samt att man fick ansvaret för fastighetsjouren på kvällar och helger.

Nytt sen förra året är att man dessutom har en larmdator som kan ta emot larm och överföra dessa till den som skall åka på dem. En investering som kommer att betala sig på ett par år.

Rutinerna vid jouruppdrag är att två man alarmeras. Befäl i beredskap och styrkeledare. Man sammanstrålar alltid innan man är framme på objektet.

Om man misstänker inbrott tas kontakt med polisen och man låter telefonlinjen vara öppen under tiden man är framme på objektet. Man har ett särskilt kodord som bekräftar för polisen att det är ett skarpt larm.

Räddningstjänsten ska aldrig ingripa vid ett inbrott. Man ska observera och rapportera. Dessutom ska man spika för eventuellt trasiga fönster och dörrar.
Som extra säkerhet har man möjlighet att alarmera jourstyrkan om det skulle bli en obehaglig/farlig situation.

Statistiskt märker man en skillnad i att antalet inbrott i kommunala objekt minskat sedan räddningstjänsten började alarmeras på inbrottslarm.

Statistik över vilka som åker på inbrottslarm

Varje år redovisar alla räddningstjänster sina insatsrapporter till MSB. Bifogat är ett utdrag som visar vilka kårer som åkt på inbrottslarm under 2008 och hur många tillfälle man åkt.