Lagstiftningar som styr fotograferande på skadeplats

Tänkte att jag börjar med att bara länka till några olika lagstiftningar som styr kameraanvändandet på skadeplats och lagringen efteråt.

Lag (1998:150) om allmän kameraövervakning >>>
Lagen är inte tillämplig för hjälmkamerpor eller andra mobila kameror. Däremot gäller den för kameror fast monterade på brandbilar.

Personuppgiftslagen (1998:204) >>>
Vilka regler i personuppgiftslagen som gäller beror på hur personuppgifterna i filmerna är strukturerade. Om materialet inte är strukturerat för att påtagligt underlätta sökning efter personuppgifter behöver inte alla regler i personuppgiftslagen tillämpas, utan den s.k. missbruksregeln (5 a §) är tillämpbar.

Sekretesslagstiftningen (2009:400) >>>
Sekretesslagstiftningen reglerar hur man ska resonera kring utlämnande av handlingar. Film och bilder från en skadeplats är att betrakta som handlingar eller arbetsmaterial i enlighet med sekretesslagstiftningen.

Får man överföra bilder till ledningsplats via DropBox?

En fråga som dykt upp är om det är tillåtet att använda DropBox för att automatiskt överföra stillbilder och video från en skadeplats till en ledningsplats? Anledningen att det kan vara tveksamt är att det i Personuppgiftslagen står att lagring av personuppgifter måste ske inom Europeiska unionen. Eftersom film och bilder kan innehålla personuppgifter blir film och bild att betrakta som personuppgifter.

Så här säger §33:
Men det finns ett undantag för ostrukturerade personuppgifter. Dvs att det finns personuppgifter, men de är inte avsedda eller möjliga att söka i på ett strukturerat sätt. Det hanteras i §5:
Ovanstående skulle man kunna tolka som att den typen av ostrukturerade personuppgifter som kan finnas på film eller bild och som automatiskt skickas från skadeplats får lov att melanlagras på servrar utanför EU. Sen måste givetvis uppgifterna efter överföringen efterbehandlas och lagras i enlighet med Personuppgiftsllagen och Sekretesslagen.

Höör-Hörby, Rutin för hantering av hjälmkamerafilm - 2012

Bifogat finns Höör och Hörbys rutiner för hur man använder hjämkameror och på vilket sätt filmen sen får användas.

Juridik, videohantering på skadeplats, LiveResponse - 2013

LiveResponse, som levererar system för att bland annat överföra bilder från skadeplats till en bakre stab, har på sin websida en sammanställning av de regler som gäller för filmning på skadeplats. Tanken är att denna sida ska uppdateras efterhand som det kommer nya regler.

Till webbsidan >>>

Bifogad pdf är den informationen som fanns på ovanstående sajt 2013-11-07.

Helsingborg, rutin för lagring av hjälmkamerafilmer - 2014

Helsingborg har tagit fram en instruktion för hur befälen som spelat in film med hjälp av hjälmkamera ska hantera sitt filmade material. Man är noga med att påpeka att detta är Helsingborgs tolkning av gällande lagstiftning och att varje räddningstjänst själv måste göra en egen tolkning.

Förutom instruktionen om hur filmmaterialet ska hanteras delar man med sig av en instruktion för programmet Windows Moviemaker som används för att redigera de inspelade filmerna.

Lagring av film från hjälmkameror, Oskarshamn - 2019

I den bifogade filen beskriver Oskarshamn hur man hanterar filmer som är tagna i samband med räddningstjänst.

Användning av kameror, Polisen - 2018

Bifogat finns polisens riktlinjer för användning av kameror. I riktlinjen ingår kroppsburna kameror.

Riktlinjer för användning av kameror vid räddningsinsats, Östra Götaland - 2022

Östra Götalamds riktlinje om användande av kamera och kamera monterad på fordon eller UAS vid räddningsinsatser gällande från 1 januari 2022. I riktlinjen finns avsnitt om:

• Bild eller film från räddningsinsatser utifrån dataskyddsförordningen (GDPR) och kamerabevakningslagen
• Användande av kamera eller filmkamera på fordon, UAS och hjälmkamera vid räddningsinsatser
• Hantering av stillbilder och filmmaterial från räddningsinsatser
• Sekretess och offentlighet
• Redigering av film och foto
• Underhåll av filmkameror och stillbildskameror