Tweet
I detta ämne samlas information om planering av räddningsinsatser gentemot vindkraftverk.
Nyckelord: höghöjdsräddning rappelering vindkraftverk
Nyckelord: höghöjdsräddning rappelering vindkraftverk
-
Senast ändrad av SofiaFrindberg; 2010-04-01, 11:51. -
Halland utreder ansvarsfrågorna vid vindkraftverk och annan räddning från hög höjd
Räddningstjänsterna i Halland har utrett ansvar och skyldigheter avseende räddning från hög höjd. -
Är det mastarbete enligt AFS 2000:6 att klättra upp i ett vindkraftverk?
Att klättra upp i ett vindkraftverk är mast- eller stolparbete enligt AFS 2000:6. Vilka regler gäller för räddningstjänsten enligt denna AFS. Jag har plockat ut de paragrafer jag ansett vara viktiga och kommenterat dessa.Senast ändrad av PO; 2009-10-26, 15:03.Kommentera
-
Bemanning vid räddning och olyckstyper i vindkraftverk.
Jag intervjuade Hasse Svensson, HS Räddningstaktik, om höghöjdsräddning vid vindkraftverk.
Jag bad först Hasse beskriva vilken typ av händelser man kan förvänta sig.Vindkraftverk behöver service med jämna mellanrum. Då klättrar servicepersonal upp i toppen. Det finns många delar som behöver smörjas och ibland bytas ut. Servicepersonalen klättrar runt och kan befinna sig i väldigt trånga utrymme. Troliga händelser är att de kläms fast mellan rörliga delar eller att de får medicinska problem. En annan händelse kan vara att de snubblar/fastnar under klättringen upp till eller ner från toppen.Vilka problem kan man då råka ut för vid räddningsinsatser?
Vindkraftverk är sällan eller aldrig konstruerade ur ett räddningsperspektiv. Det saknas ofta infästningspunkter där det borde finnas, luckor för räddning är för små, och allting är väldigt trångt. Att hantera en person som inte kan röra sig kräver användande av selar, lyftblock och specialbårar. Ofta använder den drabbade inte sele inomhus då dessa är i vägen då. Att få på en sele kan vara bekymmersamt på trånga ytor. Att lyckas få en person med fötterna först till nedfirningsplatsen kan innebära att man måste påbörja vändningen av personen på ett helt annat ställe än där nedfirningen ska ske. Det kan ta en halv timme att transportera fram en person till nedfirningsplatsen medan det tar fem minuter att fira ner denna.Hur bör en bemanning vara för att lösa en räddning i ett vindkraftverk?
Hasse trodde i början av sitt arbete med räddning från vindkraftverk att tre man var en lämplig bemanning uppe i tornet. Erfarenheten efter många genomförda utbildningar och övningar visar dock att fyra man uppe är mer lämpligt. Även om det är trångt, eller kanske tack vare att det är trångt behöver ofta båren med patienten lyftas från person till person då det inte går att flytta sig med båren. Därav behovet av fyra personer.Vad menas med att snubbla vid klättring upp eller ner? Vilken typ av räddning medför det?
Det kan finnas flera typer av problem som uppstår vid klättringen. Det är samma typer av problem som kan uppstå vid klättring upp i master, byggkranar, skorstenar och liknande objekt. Det kan innebära att de blir hängande i sin fallskyddsutrustning och inte kan komma vidare. Ibland skadade på grund av felaktigt använda selar.
En annan variant är att när de halkar fastnar man med fötterna i stegen och kroppen i en position som gör att det inte går att ta sig loss själv.
Räddningen i dessa situationer innebär ofta att arbeta med linor, block och selar för att få loss personen och därefter hissa ner denne. (Se bifogad bild hur det kan se ut)
Senast ändrad av PO; 2009-10-20, 11:18.Kommentera
-
Personliga reflektioner om vindkrafträddning
Jag har nu pratat med en del människor om höghöjdsräddning och räddningstjänst i vindkraftverk. Jag har dessutom läst en del AFS:er och de dokument från räddningstjänsten som finns här på Utkiken.
När det gäller utbildning för att bedriva räddningstjänst i vindkraftverk finns det som jag ser det två nivåer. En nivå för räddningsstyrkan som kommer först till platsen och en annan för den styrka som kommer dit och ska ta ner den skadade.
Givetvis måste räddningstjänsten kunna klättra upp i en mast eller ett torn och orientera sig. Man behöver svara på frågor som: Vad har hänt? Vilka resurser behövs för att lösa uppgiften? och så vidare. Om en person är fastklämd uppe i tornet behöver man kunna ta loss personen innan det är dags att fira ner denne.
Det behövs sammanlagt fyra personer för att på ett bra sätt lyfta fram en patient till nedfirningsplats.
För att göra ovanstående behöver man inte följa AFS 2000:6, mast- och stolparbete. Men anledningen att AFS 2000:6 inte gäller för räddningstjänst är att man förväntas ha bättre utbildning, bättre utrustning och bättre fysik än vad som krävs i denna AFS. Om jag vore arbetsgivare skulle jag då se till att mina gubbar uppfyllde AFS 2000:6. Då har man åtminstone sett till att följa någon form av mininivå. Eftersom denna AFS gäller för allt klättrande i på master och stolpar där man kan utsättas för ett fall högre än 13 meter borde det finnas nytta för räddningstjänsten att ha kunskapen och utrustningen även för andra typer av objekt.
Den andra typen av arbete är om man behöver gå ut på utsidan av vindkraftverkets tak. Då gäller samma regler för fallskydd som man ska beakta vid arbete på hustak. Ibland arbetar servicepersonal och montörer på taket. Ska man undsätta någon där behöver man både veta hur man tar sig dit och hur man säkrar sig.
Den tredje typen av arbete är om man behöver göra något hängande i rep. Det är reparbete med särskilda regler för detta.
Den fjärde varianten är att fira ner en annan människa i bår eller sele. Det finns faktiskt inga arbetsmiljöregler för detta eftersom den som firas ner är en patient, inte en arbetstagare. Givetvis borde det finnas andra krav, men där har jag inte kunskapen än.
Så när jag funderar på ovanstående skulle jag, om jag var ansvarig, se till att:- All personal som kan bli alarmerad i ett förstaläge och deras utrustning uppfyller AFS 2000:6.
- All personal som kan bli alarmerad i ett förstaläge ska ha orienterat uppe i olika typer av ett vindkraftverk.
- All personal som kan bli larmad i ett förstaläge, och deras utrustning ska uppfylla kraven vad gäller takarbete.
- Skaffa ett samarbetsavtal med, eller skapa, en regional resurs som kan bistå med att fira ner skadade och även arbeta hängade i rep.
- Se till att i larmplan alarmera egen enhet och den regionala resursen omedelbart vid indikation på att de kan behövas.
Senast ändrad av PO; 2012-02-29, 08:03.Kommentera
-
Insatsplaner vindkraftområde
En synpunkt jag fått från Arbetsmiljöverket är att det kan vara ganska svårt att hitta till rätt vindkraftverk. Det finns ofta benämningar på kraftverken som servicepersonalen använder men som inte räddningstjänsten har kunskap om såvida man inte insatsplanerat området.Kommentera
Kommentera