Video med övning av skolskjutning, Veckans brott, SVT - 2015

Veckans brott på SVT hade ett inslag om skolskjutningar där man visade en samövning mellan polis och räddningstjänst där ett larm om brand visade sig vara en pågående skolskjutning.
Ett riktigt bra inslag om något som verkade vara en riktigt bra övning. Denna video kan mycket väl ligga till grund för egna diskussioner om vilken förberedelse din räddningstjänst har för insatser vid pågående väpnat våld eller terrorhändelser.

Inslaget visas ungefär 30 minuter in i filmen.
Avsnitt 1 | SVT.se


Fundera till exempel på:

• Innebär era larmplaner hos SOS att ni blir alarmerade i ett tidigt skede på denna händelsekategori?
• Har ni rätt sjukvårdsutrustning för att göra nytta vid skott-, splitter- eller skärskador på många personer samtidigt?
• Har ni ledningsrutiner för vilken del av en sådan insats som eventuellt kan betraktas som räddningstjänst eller samverkan med sjukvård eller polis?

Väpnat våld i skolan, Skolverket mfl - 2014

En publikation riktad till skolorna om väpnat våld i skolan. Den är framtagen av Skolverket tillsammans med SKL, MSB och Polisen. Kan vara bra för räddningstjänsten ur perspektivet att det kan vara bra att veta hur skolpersonalen förväntas agera vid denna typ av händelser.

Alarmering av räddningstjänst vid väpnat våld och terror

Jag funderar på om alarmering till skolskjutningar och andra typer av väpnat våld mot många människor kan vara typade på ett icke-optimalt sätt hos SOS eller den som sköter utalarmering av sjukvårdsresurser. Jag har ställt frågan till SOS Alarm om vad som alarmeras inledande och det varierar betydligt i landet. Ofta finns det ingen automatik i att räddningstjänst alarmeras.

Den typ av skador som uppkommer vid väpnat våld kräver väldigt snabba inledande åtgärder i form av LABC. Eftersom det kan handla om många skadade kan det också kräva många som kan utföra de inledande åtgärderna. Vid andra typer av masskadesituationer i stil med trafikolyckor, byggnadsras och liknande är ofta räddningstjänsten alarmerad på grund av händelsen och kan ställa om till livräddande sjukvårdande insatser vid behov. Men vid väpnat våld mot många människor är sannolikheten stor att räddningstjänsten inte blir alarmerade eller blir alarmerade i ett sent skede tack vare att det klassas som en sjukvårdsinsats. Jämför man insatstider och mängden personal som kan komma till platsen är det uppenbart att vid denna typ av händelser måste man utnyttja samhällets samlade resurser utan fördröjning oavsett om det är ambulanser eller brandbilar. Självklart är räddningstjänsten underställda eller sidoordnade sjukvården eller polisen, men en förutsättning för att kunna göra nytta är att vara på plats tidigt.

Ibland möter man argument om att ”vi beställer det som behövs om det behövs”. Min erfarenhet av att beställa resurser som inte finns med i larmplan är att det är enkelt att glömma bort att beställa sådant som man inte har en rutin på att beställa och det kan därmed dröja innan det blir gjort. Att i larmplanen lägga med information till förstahandsresurser innebär en otydlighet som medför att man hamnar på efterkälken. Då tror man att de är alarmerade medan de kanske i själva verket avvaktar eftersom det inte var ett larm. Att gå en omväg via en TIB eller ett inre befäl för att få ut resurser i ett skede när allt måste gå fort är i mina ögon att be om problem. Bättre i så fall att alarmera offensivt och informera dem om vad som är alarmerat och sedan återkalla enheter som inte behövs.

En lärdom från USA efter skolskjutningar är att en tidig livräddande insats är nyckeln till att lyckas rädda så många liv som möjligt. Där har man också konstaterat att för att lyckas rädda många liv måste sjukvård, räddningstjänst och polisinsatser ske väldigt tätt. Det går inte att generellt säga att en hel byggnad är osäker och ingen får beträda den eller att en hel byggnad är säker. Istället måste man löpande veta vilka delar som är säkra att arbeta i och på det viset få åtkomst till skadade personer snabbare. Det kan åstadkommas genom ett nära samarbete på ledningsnivå.

Ytterligare en anledning för räddningstjänstens resurser att bli alarmerade i ett tidigt skede av massvåld eller hot om massvåld är bygga rätt organisation i samverkan och att planera för ”omfall”. Till exempel kan omfallsplaner för att någon utlöser ett brandlarm, sätter eld i byggnaden eller utlöser en explosion planeras för. Uppsamlingsplatser för skadade, brytpunkter, säkra positioner kan lokaliseras och planeras för även om det ännu inte är en räddningsinsats. Beroende på situationen kan ytterligare omfallsplanering behövas.

Så hur ser det ut hos er? Har ni resurser som skulle kunna göra nytta vid rena sjukvårdsinsatser med många skadade av väpnat våld och blir ni så fall alarmerade?

Anledningen att jag har så bestämda åsikter i frågan är att jag tidigare varit ansvarig för larm och ledning på Helsingborgs brandförsvar och har både sett, och själv gjort, de ovan beskrivna misstagen.

/ PO Malmquist, brandingenjör

Svensk utalarmering klarar inte terror och väpnat våld.

I veckan som gått har det varit två intressanta händelser som styrker mig i min åsikt att den svenska alarmeringsmodellen inte hjälper de drabbade på ett optimalt sätt (se tidigare inlägg). I det ena fallet var det kolmonoxidförgiftning inne på en pizzeria med flera skadade där enbart ambulans blev alarmerade inledningsvis. Inte förrän ambulanspersonalen själv kände sig påverkade av något alarmerades räddningstjänsten. Det är en svår intervjusituation att tyda vad som sker när folk börjar svimma i offentlig miljö men rimligen borde checklistorna för SOS-personalen kunna hjälpa till att få en offensiv alarmering.

Den andra händelsen var en tårgasattack på en nattklubb i Kristinehamn där räddningstjänsten inte blev alarmerade överhuvudtaget och sen blev ifrågasatta i tidningen om varför de inte kom.

Jag frågade SOS Alarm om räddningstjänsten kan "beställa" larm till denna typ av händelser och får svaret att det inte är möjligt eftersom det är sjukvårdslarm. Man är dock medvetna om problematiken och ska försöka hitta en lösning. Någon tidplan för detta kan jag inte få fram.

Tänk om händelsen på pizzerian vore ett medvetet gasutsläpp av giftig gas på ett varuhus eller om det man trodde var tårgas istället hade varit ett medvetet klorutsläpp på nattklubben? I båda fallen handlar det om möjliga utsläpp av farligt ämne. Självklart måste alarmeringssystemet kunna hantera det med automatik. Det ska inte bygga på sjukvårdens goda vilja att låta räddningstjänsten få lov att bli alarmerade med automatik.

Kopplingen till väpnat våld i offentlig miljö känns naturlig. Räddningstjänsten har en mängd resurser som kan och bör användas. Det kan handla om kemresurser och riskbedömningskompetens vid utsläpp av farliga ämnen, fläktar för att ventilera kontaminerade lokaler, stegar och personal för att hämta ner skadade personer som flytt till svårtillgängliga platser från gärningsmän, personal som kan bistå med första hjälpen för skadade med mera. En förutsättning för detta är att räddningstjänsten blir alarmerade och en förutsättning för att rädda liv är att man blir alarmerade tidigt.

Kanske innebär detta offensiva synsätt att man blir alarmerad på några fler händelser, men för att vara säker på att vara på plats när det behövs tror jag det är nödvändigt.

PerOla Malmquist, brandingenjör

Traumavård vid allvarlig händelse, Socialstyrelsen - 2015

Socialstyrelsen har i samråd med MSB, SKL, Polisen och försvarsmakten tagit fram en rapport som ska ligga till grund för att utveckla förmågan att hantera en allvarlig händelse med ett stort antal skadade.

I rapporten omnämns kommunal räddningstjänst två gånger. Kommunal räddningstjänst anses enbart vara viktiga vid insatser mot farliga ämnen men bortsett från det nämns inte kommunal räddningstjänst som en viktig del av kedjan för att hantera skadade vid allvarliga händelser. Däremot rapporterar man om erfarenheter från Israel och Oslo där räddningstjänst var viktiga delar i deras traumavård.

Det är lite synd att räddningstjänsten inte får ta lite mer plats i en sådan här rapport. Det hade varit spännande om Socialstyrelsen i samråd med MSB kunde definierat vilka inledande vårdåtgärder, och därmed vilken kunskap, som räddningstjänsten borde ha för att kunna bidra på ett optimalt sätt i vårdkedjan vid allvarliga händelser.

Bra tänk PO, men lite fel rubrik tycker jag. De är inte utalarmeringssystemen det brister i utan rutiner och stuprörstänk i organisationer, skapat av sekretess bland annat. Ett exempel som jag varit med om, bilbrand där jag helt plötsligt fick tre polisbilar med däckskrik - inte vad jag är van vid! Varför - bankrån i mindre ort och polisen satte bilbranden i det sammanhanget! Vi hade ingen aning och jag tror det finns liknande händelser överallt. Skulle bli bättre med gemensam larm/ledn central kanske där "alla" vet om vad andra gör, att få intervjustöd för operatörer som täcker in allt finns inte! Antingen ska det skickas det mesta som info till räddning och de avgör eller den gemensamma platsen!!

Jo det är inte helt lätt att förklara vad man menar i en rubrik. Jag tänker mig att systemet består av mer än tekniken. Att systemet också innehåller människorna och organisationerna som ska förse tekniken med rätt indata och instruktioner och att detta systemet ska förhindra stuprörstänk. Och då tror jag vi menar ungefär samma sak.

Jag håller med dig om vikten av att på ett tidigt skede ha med tänkande individer som har mandat att justera i utalarmeringen. Men jag tror också att man i grundalarmeringen måste ha ett offensivt tänk och därmed hitta kriterier som ger en bra inledande alarmering utan för mycket tankearbete. Om man till exempel hade ett kriterium att räddningstjänst alltid med automatik skulle alarmeras vid fler än två skadade/sjuka på samma plats samtidigt då skulle man ha resurser på rull. Sen kan räddningsoperatören eller den som beslutar om alarmeringen baserat på information man får återkalla de som blivit alarmerade. Nu var detta bara ett exempel, det gäller att hitta en siffra som inte ger för många onödiga larm men ändå gör att man är på tå.
Jag tror inte på att använda metoden att skicka "som information" i utalarmeringsskedet. Det medför onödig fördröjning och innebär egentligen bara att den som informerar köper sig fri från att själv ta ställning.

Gemensam larm och ledning tror jag mycket på. Dock en väldigt oroväckande trend att sjukvården på sina håll drar sig undan och bygger murar mot räddningstjänsten.

Beredskap för masskadesituationer på grund av terrorism i Sverige, Umeå universitet - 2016

En stor andel av svensk blåljuspersonal betvivlar förmågan att hantera en terroristattack, speciellt under den första kritiska timmen. Men uppfattningar om beredskap bland poliser, räddningstjänst- och ambulanssjukvårdspersonal kan förbättras genom utbildning och skyddsutrustning. Detta visar en ny avhandling från Umeå universitet, som betonar att proaktiva förberedelser för storskaliga attentat är viktiga investeringar för framtida beredskap.

Annelie Holgersson, doktorand vid Umeå universitets Kunskapscentrum för Katastrofmedicin (KcKM), har undersökt beredskap för masskadeattentat, det vill säga storskaliga terroristattentat eller andra händelser orsakade av antagonistiskt våld. I flera studier har Annelie Holgersson undersökt den självupplevda beredskapen hos blåljuspersonal för hantering av konsekvenserna, i form av omkomna och skadade, efter ett masskadeattentat mot kollektivtrafik.

– Forskningsresultaten betyder inte att den faktiska beredskapen och den eventuella hanteringen vid ett attentat skulle vara dålig. Däremot anser många inom de svenska blåljusorganisationerna att deras organisationer saknar nödvändig kunskap och resurser för att hantera och minska de direkta följderna av ett attentat, säger Annelie Holgersson.

Avhandlingen är bland annat baserad på en enkät (med totalt 864 respondenter) som skickats till personal inom svensk polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård. Resultaten visar att:

• ungefär två tredjedelar uttryckte vilja att respondera vid kemiska, biologiska, radiologiska och explosiva händelser, och viljan skiljde sig beroende på organisation och typ av händelse.
• endast 35 procent ansåg sig vara kunniga i de uppgifter som blåljusorganisationer förväntas genomföra på en attentatsplats, och andelen var lägst bland polisen.
• bara 31 procent ansåg att den egna organisationens hanteringsförmåga vid attentat var hög, med lägst andel inom polisen.

MSB har inget att tillföra vad gäller väpnat våld i skolor - 2016

En kommuns säkerhetschef efterfrågar om det finns någon på MSB som arbetar med frågor om skolskjutningar och dödligt våld. MSB svarar i den bifogade filen att man inte har något att tillföra som inte ligger inom Polisens eller Skolverkets ansvarsområde.

Regeringen: räddningstjänsten är nyckelspelare vad gäller terrorinsats - 2016

I nedanstående länk hos Regeringen går det att läsa att räddningstjänsten är en av nyckelspelarna vad gäller insatser vid terrorhändelser. Bland annat skriver man:
http://www.regeringen.se/regeringens...oristattentat/