Brandrök innehåller många giftiga ämnen. Som dödsorsak vid inandning av brandrök finns det i huvudsak två bidragande ämnen, kolmonoxid och cyanid.

Om det är cyanidförgiftning det handlar om räcker inte enbart en syrgasbehandling utan denna måste kompletteras med ett motgift, ett Cyanokit, för att ge effekt.

Jag gjorde en enklare inventering 2010 som visade att det inte var alla landsting som hade Cyanokit i sin repertoar över läkemedel som kunde distribueras på en skadeplats. I början av 2011 kom Haverikommissionens rapport om Rinkeby-branden. Den satte bland annat fokus på vikten av att använda Cyanokit på brandoffer. Kanske har sjukvårdens behandlingsmöjligheter förbättrats efter denna rapport?

Ur ett arbetsmiljöperspektiv anser jag att varje arbetsgivare som bedriver rökdykning i sin verksamhet bör försäkra sig om möjligheten att få administrerat Cyanokit till sin personal om en rökdykarinsats misslyckas och personal andas in brandrök. Samtal bör ske med sjukvårdshuvudmannen med frågor som:
- Finns det Cyanokit att tillgå inom akutsjukvården?
- Hur försäkrar vi oss att dessa finns på en skadeplats vid brand i byggnad?

I en avhandling från Karolinska Institutet finns en intressant tanke om det kanske är räddningstjänsten som borde transportera ut Cyanokit till brandplatserna. Läs mer om det här >>>

Cyanokit är ett läkemedel och måste givetvis användas med respekt. Men tankarna dyker upp vilka möjligheter som kan finnas för räddningstjänsten att få delegation att administrera detta till egen personal. Då skulle det även kunna finnas på plats vid brandövningar där inte ambulanser finns närvarande? Borde inte Cyanokit vara lika självklart på bränder som OxyBoxen är vid vattendykning?

Ni får gärna rapportera till mig om ni tar fram, eller redan har, rutiner kring Cyanokit. po@utkiken.net

Här finns ytterligare kunskap på Utkiken >>>

Nyckelord: cyanväte cyanid vätecyanid HCN