Brand i lastbil, Oslofjordtunneln - 2011

En lastbil började brinna inne i Oslofjordtunneln. Tunneln är drygt 7 km lång och branden skedde 1,7 km från en av tunnelutgångarna.

Fläktsystemet i tunneln styrdes med automatik baserat på räddningstjänstens insatsönskemål. Detta medförde att den långa delen av tunneln, 5,5 km, blev rökfylld med en hastighet av 2-3 meter per sekund.

Det norska systemet bygger på att personer själv ska sätta sig i säkerhet men det visade sig att tunneln inte hade rätt förutsättningar för att medge självräddning.

Brand i lastbil, Gudvangatunneln - 2013

Vid en brand i en lastbil i en tunnel blev 67 personer fångade i röken och 28 fick akuta skador av brandröken. Norska vaverikommissionen fångade upp flera saker som kunnat förbättra utfallet av branden.

Tunneln var inte försedd med någon form av av övervakning eller trafikräkningssystem vilket gjorde att trafikledning och räddningstjänst kunde inte bedöma hur många som var fast i röken.

Det gavs inte information till trafikanterna om att det fanns behov av en omedelbar evakuering. Bara de som stod närmst händelsen förstod brådskan och hade en chans att sätta sig i säkerhet.

En på förhand bestämd ventilationstaktik som startades av trafikcentralen medförde att en 8,5 km lång del av tunneln rökfylldes vilket hindrade evakuering av många personer.

Tunnelutformningen var dålig med avseende på att personer skulle kunna självrädda sig.

Utredningen finns som bilaga (en norsk, en engelsk) och en animering av förloppet syns i filmen nedan.

Brand i buss, Gudvangatunneln - 2015

En buss började brinna i tunneln och passagerarna räddades av en tom varubil som transporterade dem till säkerhet.

Återigen var ventilationssystemet styrt per automatik med en förbestämd riktning oberoende av var i tunneln branden var. I detta fallet startade ventilationen på grund av att en brandsläckare lossades från sitt fäste. Räddningstjänsten hade lärt sig av händelserna vid den tidigare branden och de fattade ett snabbt beslut om att reversera ventilationsriktningen vilket troligen förbättrade resultatet av insatsen avsevärt.

Fem rekommendationer utfärdades av haverikommissionen:
1. Undersöka möjligheten att ställa krav på en enkel säkerhetskontroll på fordon innan de kör in i långa tunnlar.
2. Tillse att ventilationsautomatik styrs så att möjlighet till självräddning av personer underlättas.
3. Det saknas teknik för att veta hur många fordon som finns i tunneln och var de är. Det behöver utvecklas en teknik för att hantera detta.
4. Vägtrafikcentralerna behöver kunna kommunicera med räddningstjänst och Polis via Nödnett (Norska motsvarigheten till Rakel)
5. Räddningstjänstens taktik med att styra brandventilationen var en nyckel till framgång. Detta borde kunna utvecklas ytterligare och på fler ställen.

Animation av händelsen

Brand i bensintankbil i tunnel, Skatestraumtunneln - 2015

En bensintankbil med bil och släp tappade sin släpvagn med 16500 liter bensin. Släpet träffade en tunnelvägg, fick läckage och började brinna. Tunneln som hade en 10% lutning och ett dagvattensystem som inte klarade av att hantera volymen bensin som läckte ut medförde att tunneln brann på en 500 meter lång sträcka.

Det fanns 17 personer inne i tunneln när olyckan inträffade och samtliga klarade av att evakuera själv.

Norska haverikommissionen gav följande rekommendationer:

1. Tillse att tunnlar kan hantera större läckage av brandfarliga vätskor från fordon.
2. Riskanalyser ska göras i enlighet med en handbok som säger att tunnlar ska riskhanteras utifrån de värsta scenariona oavsett om de har låg sannolikhet.
3. Det bör införas restriktioner för transport av farligt gods i den typen av tunnlar som denna olyckan skedde i.
4. Riskanalyserna av denna tunneln var bristfälliga och behöver revideras.

Animering av branden

Brand i lastbil, Oslofjordstunneln - 2017

En lastbil fick motorhaveri med påföljande brand i uppförslutet drygt 2 km från tunnelutgången. Chauffören försökte göra ett släckförsök men lyckades inte. Det blev bara mindre personskador på grund av händelsen.

Två efterföljande lastbilar stannade tätt efter den brinnande bilen och förarna till dessa evakuerade in i en räddningskammare. Bilarna var så dumt parkerade att branden var på väg att sprida sig till dem, vilket släckinsatsen av räddningstjänsten förhindrade.

Haverikommissionens utredning visade på många brister i organisationen kring tunnelns säkerhets- och avvikelsesystem. En av de fyra rekommendationerna handlar om räddningstjänst där man rekommenderar Statens vegvesen att tillsammans med räddningstjänsten genomföra verklighetstrogna övningar med jämna mellanrum.

I denna filmen ser man orsaken till branden

Brand i sopbil i Fjaerlandtunneln - 2017

En brand i en sopbil i en tunnel medförde att 13 personer blev fångade i röken där flera av dem fick allvarliga skador. Branden utbröt i en sopbil som arbetade med underhållsarbete i tunneln och trots det visste inte chauffören i vilken tunnel han befann sig när han ringde polisens larmcentral. Tunnelns trafikcentral uppmärksammade att något hänt genom att ett brandskåp öppnades och en brandsläckare togs ut.

Haverikommissionen kom med fyra rekommendationer efter branden.
1. Väghållaren bör förse tunnlar med vägvisning som underlättar utrymning vid brand.
2. När det sker arbete i tunnlar bör det ske arbetsmiljöriskbedömningar som är baserade på vilken tunnel man arbetar i.
3. Ett särskilt avsnitt i planeringsdokument inför arbete i tunnlar bör finnas om utrymning av tunnlar.
4. Norska vägverket bör revidera sina manualer för tunnelarbete så att de behandlar hur självräddningsprincipen kan upprätthållas.

Informationsfilm om det egna ansvaret när det brinner i en tunnel, Norge - 2019

Norska Statens Vegvesen har tagit fram en informationsfilm med fem råd om hur man ska överleva en tunnelbrand. Fokus ligger på det egna ansvaret att sätta sig i säkerhet. En väldigt bra film.