Allmänt meddelande

Kollapsa
No announcement yet.

Samverkan i samhället

Kollapsa
X
 
  • Filter
  • Klockan
  • Visa
Clear All
Nya inlägg

  • Samverkan i samhället

    I detta ämne samlas dokument och rapporter som handlar om samverkan i samhället.


    Nyckelord: hemvärnet militär försvarsmakten säkerhetsarbete samverkan
    Senast ändrad av MM; 2023-11-09, 15:14.

  • #2
    Hemvärnets funktion som stöd till det civila samhället - 2008

    Denna rapport avser att utreda hemvärnets funktion som stöd till det civila samhället vid stora räddningstjänstinsatser. Fallstudie har genomförts av två olyckor, en stor skogsbrand i Bodträskfors år 2006 och stormen Gudrun år 2005. Det som utgör underlag till analys och slutsatser är i första hand ett antal intervjuer. Personal från hemvärnet och kommunal räddningstjänst som deltog i arbetet i samband med någon av olyckorna har utfrågats.

    Hemvärnets funktion vid en stor räddningstjänstinsats påverkas av till exempel olyckans karaktär, ledningens sätt att arbeta och viljan till samarbete mellan räddningstjänst och hemvärn. Rapporten studerar enbart två olyckor, och således två olyckstyper. Trots detta bedömer författarna att resultatet är applicerbart på andra typer av olyckor och annan personal. Studien visar nämligen att hemvärnet är kompetent att lösa en stor variation av uppgifter. Antagande görs att hemvärnets kompetens inte skiljer sig stort, sett ur ett nationellt perspektiv. Studien kommer fram till att hemvärnets funktion som stöd till det civila samhället vid stora räddningstjänstinsatser är att vara en betydande resurs för kommunal räddningstjänst.
    Bifogade filer Hämta alla filer i en zip-fil
    Senast ändrad av MM; 2023-11-10, 10:55.

    Kommentera


    • #3
      Militärt stöd till samhället - 2005

      Rapporten omfattar en redogörelse för det militära stöd till samhället som Försvarsmakten kan bidra med i händelse av en kris. Den huvudsakliga inriktningen är på räddningstjänstens behov.

      Målsättningen med rapporten är att ge läsare inom både räddningstjänsten och Försvarsmakten en förståelse för varandras organisation och uppgifter. Syftet med rapporten är att en ökad insikt kan bidra till att arbetet med planering och genomförande av militärt stöd aktualiseras och utgör ett underlag för fortsatt diskussion.

      Det som har legat till grund för rapporten är den författningsmässiga regleringen inom området, krishanteringsfrågan i ett politiskt perspektiv samt Försvarsmaktens förmåga till stöd. Förmågan är värderad dels genom en genomgång av gällande planer och order, dels genom utvärderingar av genomförda insatser.

      Försvarsmakten lämnar varje år stöd i samband med räddningstjänst och större, extraordinära händelser i samhället. Bland annat ges stöd till polisen i samband med efterforskning av försvunna personer och omhändertagande av ammunition. Dessutom ges ett mer omfattande stöd vid de kriser som tidvis uppstår i vårt samhälle. Rapporten redogör för tre sådana händelser:
      • Stormen Gudrun, januari 2005
      • Höga vattenflöden i Småland, juli 2004
      • Oljesanering i sydvästra Skåne, juni 2003.
      Bifogade filer Hämta alla filer i en zip-fil
      Senast ändrad av MM; 2023-11-10, 10:57.

      Kommentera


      • #4
        Kommunal samverkan mellan räddningscentral och POSOM - 2005

        Tsunamikatastrofen som drabbade stora delar av området kring Indiska Oceanen på annandag jul 2004 gav, bland annat, upphov till ett stort kommunalt hjälparbete i Sverige. När drabbade efter några dagar började återvända till Sverige uppstod ett stort behov av framförallt psykiska stödåtgärder.

        I Stockholms norra län ligger Räddningscentral Norr som svarar för larm och ledning av den kommunala räddningstjänsten i området och därifrån utgår även högre ledningsresurser vid behov. Räddningscentralen tog tidigt beslutet att sammankalla kommunernas stödgrupper för psykiskt och socialt omhändertagande (POSOM) för att erbjuda dem hjälp och stöd i deras arbete.

        Projektet är en fallstudie av hur Räddningscentral Norr och kommunernas POSOMgrupper samverkade efter Tsunamikatastrofen och syftar till att undersöka om detta var en lyckad modell för samverkan. Projektet har genomförts dels genom en litteraturstudie och dels genom djupintervjuer för att få en bild av hur aktörerna själva uppfattade sin situation. Litteraturstudien omfattade studier kring tidigare katastrofer, organisationsteori samt teorier om hantering av samhälleliga och personliga kriser. Djupintervjuerna genomfördes genom åtta intervjuer med personal från Räddningscentral Norr samt POSOM-grupperna.

        Resultatet är en detaljerad beskrivning av hur Räddningscentral Norr och POSOMgrupperna agerade och samverkade efter katastrofen. Tjänster som då skapades av räddningscentralen var bland annat:
        • Gemensamt telefonnummer
        • Gemensam personal vid Arlanda flygplats
        • Sammanfattning av information om läget i Thailand
        • Samverkansplats för utbyte av erfarenheter
        • Hjälp med debriefing av personal
        Bifogade filer Hämta alla filer i en zip-fil
        Senast ändrad av MM; 2023-11-10, 11:01.

        Kommentera


        • #5
          Kommunalt säkerhetsarbete - en modell för 4Yes kommunerna - 2004

          Målet med projektet är att ta fram en systematisk modell för det kommunala säkerhetsarbetet i Kävlinge, Lomma, Staffanstorp och Svedala, de så kallade 4Yes kommunerna. En huvudpunkt i det här arbetet är att ta fram mätbara relevanta variabler. Mätbara variabler redovisas som statistik över skador/olyckor som inträffat i kommunerna. Denna statistik kommer att utgöra nyckeltal för att kunna värdera och prioritera bland olyckor och skador att åtgärda, samt utvärdera och följa upp de insatser som gjorts/kommer att göras i det skadeförebyggande arbetet.

          Syftet med den systematiska modellen är att den ska utgöra en del av kommunernas handlingsprogram.
          Bifogade filer Hämta alla filer i en zip-fil
          Senast ändrad av MM; 2023-11-10, 11:47.

          Kommentera


          • #6
            Räddningstjänstens samverkan med andra organisationer vid miljöpåverkande olyckor - 2011

            Examensarbete: Räddningstjänstens samverkan med andra organisationer vid miljöpåverkande olyckor - En studie av räddningstjänsterna i Haparanda och Luleå av Maja Norling

            Arbetets syfte är att undersöka hur räddningstjänsten samverkar med övriga aktörer som kan bli inblandade vid olyckor som påverkar miljön. I arbetet har Luleå och Haparanda räddningstjänst studerats. För att kunna besvara syftet användes en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med en person, med god inblick i sin egen organisation, på vardera räddningstjänst. Vidare skapades fiktiva scenarion för att visa hur olyckor och dess insatser kan påverka miljön. Dessa har också presenterats vid intervjutillfällena så att räddningstjänsterna kunde ta ställning till hur de skulle agera vid de specifika fallen.
            Bifogade filer Hämta alla filer i en zip-fil
            Senast ändrad av MM; 2023-11-10, 11:48.

            Kommentera


            • #7
              Räddningstjänstsamverkan i 5-kanten: uppföljning och utveckling - 2009

              Examensarbete: Räddningstjänstsamverkan i 5-kanten - uppföljning och utveckling av Helena Klasson

              Detta arbete grundar sig på ett uppdrag av räddningscheferna i 5-kantssamverkan. Målet var att presentera en beskrivning av samverkanseffekter och möjliga utvecklingsområden, som delvis kan utgöra underlag för framtida inriktningar av räddningstjänstsamverkan mellan kommunerna.

              Kommunerna i 5-kantssamverkan är Boden, Luleå, Piteå, Älvsbyn samt de tre som tillhör Räddningstjänstförbundet Östra Norrbotten; Haparanda, Övertorneå och Kalix. Samverkansavtalen i form av civilrättsliga avtal var undertecknade av samtliga medlemskommuner 2003. Förutom huvudavtalet tecknades fyra detaljavtal som rör områdena övnings- och utbildningsverksamhet, operativ räddningstjänst, skadeförebyggande brandskydd och inköp. I Lag (2003:778) om Skydd mot Olyckor framgår det under flera paragrafer att samverkan är ett bra sätt att effektivisera räddningstjänsternas verksamhet. Den enskilda kommunens ansvar för räddningstjänstens verksamhet kan inte överlåtas till en annan kommun, utan endast själva utförandet.

              Samverkansformen har på olika sätt påverkat kostnaderna för respektive räddningstjänst. Skillnaderna märks tydligare för de mindre stationerna där kostnadsminskningar observerats medan de större stationernas kostnadsvolym är relativt oförändrad. Modeller för ekonomisk resultatuppföljning bör utvecklas och parterna i 5-kantssamverkan bör i framtiden genomföra kostnadsnyttoanalyser som kan ligga till grund för beslut och åtgärder som ska tillämpas. På sikt kan samverkan leda till kostnadsbesparingar för verksamheten och motverkande av kostnadsökningar.
              Bifogade filer Hämta alla filer i en zip-fil
              Senast ändrad av MM; 2023-11-23, 14:15.

              Kommentera


              • #8
                Gränslös samverkan: en studie av räddningstjänsten i Haparanda och Torneå - 2009

                Examensarbete: Gränslös samverkan - En studie av räddningstjänsten i Haparanda och Torneå samt dess samarbete över gränsen, av Cecilia Ylikangas

                Vårt samhälle utvecklas snabbt och blir i takt med utvecklingen allt mer komplext och sårbart, nya riskkällor har tillkommit och det är viktigt att räddningsarbetet vid en insats kommer igång snabbt och blir så effektivt som möjligt. I 1 kap 3 § Lagen om Skydd mot Olyckor står det att: "Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt". Tornedalen i norra Sverige karakteriseras av glesbefolkade trakter och stora landytor vilket medför att avstånden mellan närmaste räddningstjänst och olycksplats kan bli stora. Detta kan leda till att utgången av händelsen blir mindre lyckosam på grund av lång tid innan räddningstjänsten anlänt. Samverkan mellan räddningstjänsterna i Haparanda och Torneå bidrar till att samutnyttja de befintliga kompetenser och tillgångar som finns i gränsregionen, detta är ett sätt att uppfylla de lagstadgade krav som finns på räddningstjänstens tillgänglighet och förmåga. Andra följder av ett samarbete är ökade kunskaper, lägre skadekostnader för kommunerna samt minskat lidande för den enskilde.
                Bifogade filer Hämta alla filer i en zip-fil
                Senast ändrad av MM; 2023-11-23, 14:15.

                Kommentera


                • #9
                  Räddningstjänst i Stockholms län: en studie av hur samverkan räddningstjänsterna - 2010

                  Författare: Lars-Olof Björkstad

                  Frågeställningen för den här studien är:
                  "Hur fungerar samverkan inom
                  räddningstjänsten vid en räddningsinsats i Stockholms län?".
                  Intervjuer av
                  kvalitativ art har genomförts med personer på olika ledningspositioner vilka arbetar inom de olika räddningstjänsterna i området. Resultatet av intervjuerna presenteras utifrån en modell som är framtagen av en händelseprocess av en tänkt olycka.
                  Att kunna larma varandras styrkor kortar sannolikt larmhanteringstiden. Ett personalutbytesprogram av något slag räddningscentralerna emellan bör vara lämpligt. Det mänskliga mötet har många fördelar gentemot kommunikation via radio och det kan vara lämpligt att titta på möjligheten till en gemensam samverkanscentral, även om det är ganska stora skillnader i verksamhetsidén hos de bägge centralerna. Det har visats sig att kommunikationssvårigheter i form av olika radiorutiner och begränsningar hos den befintliga radiotekniken försvårar sannolikt samverkan. En gemensam utredning vilken gör en översyn över hur radiorutinerna ser ut samt hur ett möjligt införande av RAKEL i länet ska se ut bör göras.
                  En transparent informationsplattform för olika typer av utredningar och insatsrapporter bör ordnas. Detta för att enkelt låta alla kunna ta del av viktig information. Att utreda händelser gemensamt ökar förmodligen förståelsen för varandra om hur man arbetar och varför.
                  Bifogade filer Hämta alla filer i en zip-fil
                  Senast ändrad av MM; 2023-11-10, 11:49.

                  Kommentera


                  • #10
                    Civil-Militär samverkan, 2014

                    Relationen mellan länsstyrelsen och försvarsmakt till följd av införandet av militär regionala staber

                    Länsstyrelserna har ett geografiskt områdesansvar inom respektive län. Det medför att länsstyrelsen vid inträffad kris har det yttersta sammanhållande ansvaret och ska hantera och leda krishanteringsarbete för att uppnå en så effektiv hantering av krisen som möjligt. Till sin hjälp har länsstyrelserna ett flertal andra myndigheter som de ska organisera i krishanteringsarbetet och fördela resurser om behov finns. En myndighet som länsstyrelserna vid krishändelser kan efterfråga stöd från är Försvarsmakten.

                    Försvarsmakten har under de senaste 15 åren genomgått stora förändringar och nedskärningar. Sedan år 2000 har inte mindre än tre organisatoriska indelningar förekommit. Denna rapport fokuserar på skillnaderna mellan de sista två indelningar, SäkSam-organisationen (2005-2013) och de militärregionala staberna (2013-).

                    Rapporten är skriven av Carl-Johan Sjöstrand och Simon Älgne vid LTH.
                    Bifogade filer Hämta alla filer i en zip-fil
                    Senast ändrad av MM; 2023-11-10, 11:49.

                    Kommentera


                    • #11
                      Räddningstjänsten och Försvarsmakten: En studie av Försvarsmaktens resursstöd vid skogsbränderna 2018 - Exjobb 2021

                      Detta arbete omfattar en studie av det resursstöd Försvarsmakten bidrog med under dessa skogsbränder utifrån räddningstjänstens perspektiv. En enkätundersökning som riktats mot landets samtliga räddningstjänster har genomförts och besvarats av 82 respondenter från 72 räddningstjänster. En del räddningstjänster som genom avtal delar räddningsledare har valt att svara som gemensam enhet vilket medför att antalet räddningstjänster denna studie utgår ifrån är 133 stycken istället för faktiska 152, vilket genererar att totalt 54% av landets räddningstjänster besvarat enkäten. Utöver detta har en ingående litteraturstudie av författningssamlingar kopplade till Försvarsmaktens skyldighet att stödja civila samhället genomförts.

                      Rapporten är ett examensarbete skrivet av Anna Faläng-Karlsson vid LTU.
                      Bifogade filer Hämta alla filer i en zip-fil
                      Senast ändrad av MM; 2023-12-20, 11:40.

                      Kommentera

                      Annonser

                      Kollapsa

                      Working...
                      X