Skellefteå angående höjdfordonsberedskap

På frågan om hur man tänker vad gäller beredskap inför "nästa" larm med höjdfordon och hur man hanterar verkstadsbesök och andra tillfällen när ordinarie höjdfordon är ur trafik beskriver Skellefteå sin situation så här:

Man har i Skellefteå två höjdfordon där det ena uppfyller kraven som livräddande höjdenhet. Vid haveri av livräddningsenheten använder man den äldre hävaren som reservbil då det uppfyller delar av kraven som livräddningsenhet.
I området runt Skellefteå har man haft lösa diskussioner för att kanske gemensamt skaffa in ett bättre reservhöjdfordon som kan användas vid längre frånvaro av ordinarie livräddande höjdfordon.
Förutom detta finns även kraftbolag och tekniska kontor som har arbetsplattformar som går att rekvirera vid behov.

Karlstadregionen om höjdfordonsberedskap

I den bifogade filen beskriver Karlstadregionen hur man hanterar beredskapshållning med höjdfordon samt hur man prioriterar beredskapen vid larm och verkstadsbesök.

Räddningstjänsten Syd sammanställer bakgrundsfakta om regler för krav på höjdfordon

När Räddningstjänsten Syd skulle ta ställning till hur många höjdfordon som behövs och var dessa skulle placeras gjorde man en inledande analys av de regler som funnits över tiden och vilka krav de ställer på tillgång till höjdfordon. Efter denna grundläggande analys skapades en riktlinje som beskriver räddningstjänstens ställningstagande.

"Inledning
Räddningstjänstens utrustning för utrymning av flerfamiljshus och mindre kontor inom Räddningstjänsten Syds geografiska område har varit och är en förutsättning för ett stort antal byggnader med avseende på personsäkerheten. Riktlinjen fastställer Räddningstjänsten Syds vidare åtagande gällande att hålla sådan utrustning. Riktlinjen har sin grund i en utredning som redovisar det historiska ansvar som kommunerna har åtagit sig genom plan och byggprocessen. Denna utredning ligger som bilaga till riktlinjen.

Syfte
Denna riktlinje fastställer
• Räddningstjänstens Syds ställningstagande gällande beredskap och utrustning för utrymning enligt tidigare och nu gällande bygglagstiftning,
• Hantering av befintliga byggnader där varken bärbar stege eller höjdfordon är tillämpliga samt
• Inriktning hur räddningstjänsten kan vara behjälplig med utrymning av bostäder och kontor vid nyprojektering och ombyggnad i medlemskommunerna."

Helsingborgs helhetsgrepp för beredskapshållning, ZERO

Helsingborg har ett styrdokument för beredskapshållning som är uppbyggt kring olika nivåer av beredskap. I detta dokument har man även kopplat ihop vilken typ av aktiviteter de olika beredskapsstyrkorna får ägna sig åt med tanke på den ökade anspänningstid som kan förekomma i samband med olika typer av aktiviteter. Styrdokumentet kallas för ZERO.

Det finns även ett tillägg som beskriver höjdfordonsproblematiken och hur den ska hanteras.

Landskrona beredskapsrutiner - 2011

I bifogade dokument beskrivs Landskronas rutiner för beredskapshållning.

Klippan, beredskapshållning - 2011

Bifogat finns Klippans beredskapsrutiner.

Åstorp, beredskapsrutiner - 2011

Bifogat finns Åstorps rutiner för beredskapshållning.

Operativ beredskap för Storstockholms brandförsvar - 2018

Dokument som beskriver ramarna för Storstockholms operativa beredskap.