Den här studiens ändamål har varit att identifiera och presentera de olika perspektiv på effektivitet som existerar inom räddningstjänstförbund och som inte alltid är så lätta att hantera. Det ingår inte i syftet att ange hur vanligt eller ovanligt ett visst perspektiv är utan i stället att försöka klargöra vari ett perspektiv består och vad det bygger på för tankegångar om arbete, organisation, ledning och verksamhet i form av teorier, organisationsrecept eller produktionsfilosofier. Däremot ingår det att skildra vad de leder till i form av att vissa perspektiv är på kollisionskurs för att deras bakomliggande teorier är det, att vissa är på kollisionskurs fast de egentligen inte borde vara det eller att perspektiv går att förena eller kombinera på meningsfulla sätt om man är beredd att reflektera över de organisationsrecept man använder, både för att förstå räddningstjänstförbund och för att aktivt utveckla eller verka i räddningstjänstförbund. Studien har vidare inte som syfte att i detalj redovisa hur det skulle kunna gå till i nya organisationsrecept utan att visa på att man kan tänka på annorlunda sätt och därmed hitta nya vägar.

Med responssystem avser vi samhällets respons på olyckor, d v s genomförande av räddningssinsatser. Här återfinns aktörer i form av responsorganisationer och frivilliga (t ex polis, räddningstjänst, ambulanssjukvård, SOS alarm, frivilligorganisationer, kommuner, landsting) som genomför insatser tillsammans med stöd av olika tekniker, metoder och regelverk. I Sverige uppfattas på regeringsnivå att responssystemet inte används så effektivt som det skulle kunna göra. Detta är ett av motiven bakom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) inrättande av Centrum för respons och räddningssystem (CARER) vid Linköpings universitet och en rad projekt på nationell, regional, och lokal nivå för att på olika sätt förbättra responssystemet (för responssystemets tänkta inriktning se bland annat regeringens proposition Stärkt krisberedskap - för säkerhets skull (Prop. 2007/08:92)).

Inom svensk räddningstjänst handlar en del av förbättringarna om att förbättra lärandet från räddningsinsatser. Det handlar också om att kunna hitta sätt att mäta och värdera insatser och att kunna använda erfarenheterna för att förbättra verksamheten. Precis som inom många andra säkerhetskritiska system är det dock svårt att systematiskt dokumentera och lära från genomförda räddningsinsatser, omvandla kunskap till förbättringshöjande åtgärder och omsätta dessa i praktiken. Svårigheterna beror på otillräckliga metoder, processer och verktyg eller modeller för att rapportera, analysera, mäta och värdera insatser, exempelvis med hjälp av existerande insatsrapporteringssystem. Det innebär att det blir svårt att mäta effekter av införda förändringar och förbättringsåtgärder eller på andra sätt visa på deras värde för lokalpolitiker, yrkesverksamma och lagstiftare. Kan man inte mäta (positiva) effekter av förändringar kan de i sin tur bli svåra att motivera och genomföra.​

Räddningstjänsten är en svensk institution med ett sedan gammalt väl inarbetat gott rykte, eller på modern svensk ekonomistiska; ”varumärke”. Samtidigt har förutsättningarna för att bedriva räddningstjänst förändrats liksom organisationerna i sig där många valt att gå samman i kommunalförbund för att vinna stordriftsfördelar. Att gå från att vara en traditionell brandkår till att bli ett förbund, det vill säga en koncern i räddningsbranschen har och är för många förbund en tuff resa med nya krav, nya frågor, nya förutsättningar och väldigt få färdiga svar - så hur gör man? Olika räddningsförbund har tacklat dessa utmaningar mycket olika. En tidigare studie ”Effektivitet, säkerhet och pengar – Att hantera skilda effektivitetsperspektiv i räddningstjänsten” visar utifrån två olika förbund vilka utmaningar man ställs inför. Denna studie fokuserar på att visa hur ett förbund valt att hantera utmaningarna.
Syftet med den här studien var att utifrån ett konkret exempel, Södertörns brandförsvarsförbund, beskriva och föreslå hur räddningstjänstförbund kan hantera skilda effektivitetsperspektiv och olika sätt att organisera för att uppnå sina mål.​​